Även stora livsverk bleknar med tiden. Det kan vara dags att lyfta fram en av det tidiga 1900-talets betydelsefulla personer i Halmstad.
Georg Bissmark föddes 1871 som barn nummer sju av åtta till Fredrik E. Bissmark och hans hustru Amalia Josefina. Fredrik E. Bissmark var en framgångsrik handelsman, entreprenör och lokalpolitiker. Han utgjorde tredje generationen i en familj vars förfader hade invandrat till Sverige från Pommern. Den politiska färgen har beskrivits som borgerligt radikal. Under det fransk-tyska kriget 1870-71 tog han parti för fransmännen vilket var anmärkningsvärt med tanke på familjens härkomst. Engagemanget var så starkt att han ville döpa den 1871 födde sonen till Napoleon Garibaldi men namnet fick i stället bli Georg Fredrik.
Om Georg Bissmarks barndom vet vi ganska lite utöver att han tog studenten på Halmstads Läroverk 1889. Därefter följde juridikstudier i Uppsala med examen som jur. kand. 1895. Efter tjänstgöring i Gärds och Albo häradsrätt och i Hovrätten över Skåne och Blekinge kom Bissmark tillbaka till Halmstad 1898, då som tillförordnad rådman. Karriären gick sedan snabbt. Från 1900 tjänstgjorde han som stadsfogde, från 1904 som ordinarie rådman och från 1918 till 1938 som borgmästare. Mellan åren 1900 och 1904 drev han även en advokatrörelse i staden.
I dag är många inte familjära med gamla tiders titlar. En stadsfogde var en utmätningsman och bedrev en verksamhet som i dag närmast kan jämföras med kronofogdemyndighetens uppgifter. En rådman var en domare i en rådhusrätt. Borgmästaren var dennes chef och således den högste domaren i rådhusrätten, en domstol som verkade inom en stad. På landsbygden fanns häradsrätter som leddes av en häradshövding.
Borgmästaren var också ordförande i magistraten. Detta var en statlig myndighet som utövade tillsyn över en stads förvaltning. Fram till kommunreformerna 1862 styrde magistraten staden i samspel med borgarnas allmänna rådstuga. Efter 1862 lämnades de flesta styrande uppgifterna över till stadsfullmäktige. Magistraten behöll dock ansvaret för skatteuppbörden, tillsyn av den kommunala verksamheten, ordnande av allmänna val, överförmynderiverksamhet, polisväsende med mera.
Som borgmästare agerade Georg Bissmark som domare i rådhusrätten samt som ansvarig för de verksamheter som hörde till magistraten. Hans kommunala engagemang gick emellertid långt utöver detta. Han var även under längre och kortare perioder ordförande i till exempel hamnstyrelsen, hälsovårdsnämnden, byggnadsnämnden, avlöningsnämnden och arbetslöshetskommittén.
Det sades om Georg Bissmark att han i sin roll som domare var en mästare i att ställa enkla, klargörande frågor till åtalade och vittnen. På så sätt fick rätten en bra grund för sina ställningstaganden. Hans domslut var ofta hårda och låg i den övre delen av straffskalan. Han hade inget förbarmande med personer som ville leva ett rikt liv genom att på ett brottsligt sätt använda andras pengar. Däremot kunde han ha en förståelse för människor som levde i fattigdom och kanske ”tvingades” till brott för att de själva eller familjen skulle överleva. Fredrik Vetterlund beskrev i en nekrolog Georg Bissmark som klok, omdömesgill, vederhäftig och rättfram. Han ägde också en stor portion humor samt en vidsynt humanitet.
Två av Georg Bissmarks insatser för Halmstads stad lever fortfarande vidare. Det var han som skötte kontakterna med Carl Milles om ”Europa och tjuren” och såg till att det blev ett avslut i den utdragna frågan om en staty på Stora Torg. ”Europa och tjuren” kom på plats 1926. Georg Bissmark var också ordförande i byggnadskommittén då det nya rådhuset byggdes. Det sägs att han ställde tre villkor då han tog på sig uppdraget. Stilen fick inte bli funktionalistisk, taket inte platt och Halmstadgruppens konstnärer skulle inte få delta i utsmyckningen. När resultatet stod färdigt 1938 visade det sig att Bissmark hade ändrat sig på samtliga tre punkter.
Georg Bissmark var även ledamot i landstingsfullmäktige samt satt 1927-1934 i riksdagens första kammare. Då högerledaren Arvid Lindman 1928-1930 ledde en minoritetsministär var Georg Bissmark justitieminister. Som politiker försökte han åstadkomma det möjliga. Under åren som minister biföll riksdagen samtliga propositioner som han lade fram. Efteråt fungerade han ofta som sakkunnig i olika nationella frågor och blev till exempel 1930 ordförande i en kommitté vars uppgift var att se över riksdagens arbetsformer.
Georg Bissmark gjorde sig också känd som en ledande person i sparbanksrörelsen. Från 1905 satt han i styrelsen för Halmstad Sparbank och var ordförande från 1916 fram till sin död. Under många år verkade han även inom Svenska Sparbanksföreningen, även där med tiden som dess ordförande. Han satt även i styrelsen för de nordiska sparbankernas centralorganisation samt i en kommitté för internationellt samarbete för Sparbanker.
År 1923 sammankallade Georg Bissmark ytterligare tre herrar för att bilda en lokalhistorisk förening i Halmstad med syfte att ge ut en årsbok med artiklar om historia och minnen från Halmstad. Georg Bissmark valdes till ordförande för de nybildade Föreningen Gamla Halmstad och blev kvar i den här befattningen fram till sin död. När den första årsboken publicerades 1924 trodde han att det kanske kunde finnas underlag för tio sådana här böcker. Föreningen har visat sig väldigt livskraftig och publicerar fortfarande varje år till jul en årsbok om Halmstad.
Om Georg Bissmarks privatliv finns inte mycket nedskrivet. Han var gift med Ingeborg som var dotter till stadsläkaren och den framstående politikern Johan Nordström. Makarna fick tre barn.
Få känner till att Georg Bissmark fortfarande vakar över Halmstad och Halmstadborna. Det är nämligen så att rådhusets klockspel består av fyra statygrupper skapade av konstnären Stig Blomberg. Kl 21:00 sker en växling och då framträder en myndig man till häst. Han bär stadens nycklar i bältet. I ena handen har han en lykta som lyser hans väg genom staden. Det här är nattväktaren. Stig Blomberg har skojat och i ryttarens ansikte lagt in Georg Bissmarks omisskännliga ansiktsdrag. Den gamle borgmästaren älskade sin hemstad och var säkert nöjd med arrangemanget. Det bör kännas tryggt även för dagens Halmstadbor att den engagerade och kloke Georg Bissmark fortfarande vakar över vår stad.
