Tveksamt om Kirsten någonsin besökte ”sitt” hus

Egentligen borde det kanske ha hetat Machums bygge – eller Falcks fastighet? För det finns få bevis för att Kirsten Munch, gift med Christian IV, hade några som helst affärer i huset som uppkallats efter henne – allra minsta amorösa sådana.

ANNONS
|

Det grönglaserade tegelhuset på Storgatan 32 byggdes efter storbranden 1619. Det bevisas av att det ligger helt i linje med Storgatan som hade en något mer östlig sträckning före branden. Mannen som lät uppföra huset var Albrecht Pedersen Machum. Han var inflyttad till Halmstad från Helsingör och beskrivs som en förmögen köpman med goda kontakter med den danska statsförvaltningen. Från 1622 till sin död 1634 verkade han som borgmästare i Halmstad. Det är för övrigt han som har skänkt den predikstol som fortfarande används i S:t Nikolai kyrka.

En teori säger att namnet Machum är en förkortning av Malcolm vilket skulle tyda på skotskt ursprung. Andra menar att anorna i stället gick tillbaka till den holländska staden Makkum. Utan egna kunskaper i ämnet gillar jag den senare teorin eftersom han använde holländskt, grönglaserat tegel vid byggandet av sitt hus på Storgatan.

ANNONS

Vill du läsa fler artiklar i serien Vår historiska stad – gå in här!

Den här byggnaden kallas i Halmstad för Kirsten Munchs hus. Det finns en sägen om att hon ska ha bott i huset då hon var älskarinna till den danske kungen Christian IV. När paret gästade Halmstad var det inte lämpligt att de bodde tillsammans.

Det sägs ha funnits en hemlig, underjordisk gång mellan byggnaden på Storgatan och Slottet så att de ändå kunde träffas. För oss som har läst Enid Blytons Femböcker låter detta onekligen kittlande men det finns starka invändningar. Några rester av en sådan gång har aldrig hittats då man har grävt i innerstaden. Christian IV och Kirsten Munch gifte sig 1615. Slottet stod färdigt 1618 och det grönglaserade tegelhuset cirka 1620. Kirsten Munch ska inte heller ha vistats i Halmstad under några längre perioder. Några källor antyder dock att hon kan ha gjort ett kort besök här 1624 på väg för att möta sin man i Varberg – men då fanns ju Slottet att bo i.

Han anklagade sin hustru för otrohet, kärlekslöshet och till och med svartkonst. Relationen bröts och från 1630 sattes Kirsten Munch i en sorts husarrest på det jylländska slottet Boller. Hon dog 1658.

Kirsten Munchs relation till sin make försämrades efter 1625. Han ska ha blivit personlighetsförändrad efter en skallskada och som följd av de danska motgångarna i trettioåriga kriget. Hon beskrivs i olika källor som frustrerad och utagerande.

ANNONS

Helt klart är att Kirsten Munch 1628 blev öppet förälskad i en tysk kavalleriöverste. Hon ska då ha ”stängt sin sovrumsdörr” för maken Christian IV. Denne var därför övertygad om att han inte var far till den dotter som Kirsten Munch födde 1629. Han anklagade sin hustru för otrohet, kärlekslöshet och till och med svartkonst. Relationen bröts och från 1630 sattes Kirsten Munch i en sorts husarrest på det jylländska slottet Boller. Hon dog 1658.

Uppgifterna om ett samband mellan Kirsten Munch och det vackra huset på Storgatan 32 spreds under 1800-talets första del av medlemmar i familjen Cöster som hade bott i fastigheten.

Sammanfattningsvis kan sägas att det är svårt att finna belägg för att Kirsten Munch i något skede av sitt liv skulle ha haft en speciell relation till Halmstad eller till tegelhuset som i dag bär hennes namn.

En person som definitivt kan knytas till huset är dock Gustav Falck. Han var född 1814 i Marstrand och kom till Halmstad 1839. Nio år senare öppnade han en affär på nedre botten på Storgatan 32, och 1858 köpte han fastigheten. Affären sålde tyger samt fisk- och vävgarner.

Gustav Falck var känd för att arbeta hårt och plikttroget. Hans rörelse blev mycket framgångsrik och han byggde upp en betydande förmögenhet.

ANNONS

Vid sin död 1905 beskrevs Gustav Falck som köpman och donator. Han skänkte pengar till Halmstad stad för upprättande av en fond för att stödja fattiga. Framför allt gjorde han en verkligt stor donation på 70 000 kronor till stadens metodistförsamling som på så sätt kunde bygga den ståtliga Immanuels- kyrkan på Strandgatan.

Den affär som Gustav Falck hade startat kom att bli en mer än 150-årig klassiker i Halmstad. Hela tiden fanns verksamheten i Kirsten Munchs hus på Storgatan. En brorson, Carl-Gustaf Falck, tog över verksamheten 1872. Nästa ägare blev August Backman som bodde i en villa på andra sidan Nissan. Hans piga rodde honom över ån till och från arbetet. Han brukade kalla på henne med en skarp visselpipa.

Nästa ägare blev Sven Andersson och hans hustru Sandra. Vid tiden före första världskriget drevs affären av deras sterbhus. Det var möjligen också de här ägarna som började använda begreppet ”Falckens”. År 1914 tog Martin Swensson över och startade en lång och framgångsrik period som varade fram till 1948. Nästa generation ägare blev Ture Andreasson och Fredrik Carlsson som tidigare hade varit anställda i affären. Fredrik Carlssons son Kurt började arbeta i företaget 1952 och blev ägare 1979. Även hans son Peter Carlsson kom att arbeta i Falckens innan rörelsen lades ner 2011.

ANNONS

Falckens sortiment förändrades naturligtvis under de mer än 150 åren. Först handlade det om vävgarner och tyger. Sedan breddades utbudet med till exempel kappor, baddräkter, väskor, paraplyer och strumpor. Efter andra världskriget låg fokus på mattor, sängkläder och gardiner.

Fastigheten Storgatan 32 såldes 1917 till Hallands Museum. De menade då att de funnit ett passande ”hem” för museets samlingar. Dessa visades vid den här tiden på Norre Ports övre våning där utrymmet var helt otillräckligt. Ganska snabbt föddes emellertid planer på att uppföra den museibyggnad som i dag finns vid Nissan. När Kirsten Munchs hus 2011 såldes vidare till Cityfastigheter i Halmstad AB innebar detta en välkommen ekonomisk vinst som nu används i arbetet med att förnya Hallands konstmuseum.

Huvuddelen av de grönglaserade tegelstenarna i fasaden sitter kvar efter snart 400 år. Varje sten skimrar i olika gröna nyanser och är nästan som ett konstverk. Vid närmare studium av fasaden upptäcker man att en del stenar som ser nyare ut. De är mer rektangulära och har en lite mörkare grön nyans. Vid en renovering på 1960-talet skadades en del stenar. De har ersatts av nya som är skapade av den lokale konstnären och keramikern Thomas Frisk.

ANNONS

Kirsten Munch har fortsatt att ”spöka” i diskussionerna om huset. Då Hallands museum köpte fastigheten 1917 föreslogs att Bastionsgatan intill skulle byta namn till Kirsten Munchs gränd.

Nej, problemet var att han via danska källor hade förstått att Kirsten Munch var ”ett synnerligen äventyrligt och suspekt fruntimmer” som han ansåg inte hade gjort sig förtjänt av att få en gata i Halmstad uppkallad efter sig.

Mot detta protesterade stadsingenjören Carl Lundgren. Det var inte den svaga kopplingen mellan Christian IV:s gemål och själva fastigheten som störde honom. Nej, problemet var att han via danska källor hade förstått att Kirsten Munch var ”ett synnerligen äventyrligt och suspekt fruntimmer” som han ansåg inte hade gjort sig förtjänt av att få en gata i Halmstad uppkallad efter sig. Som vi alla vet har Bastionsgatan kvar sitt namn trots att den faktiskt inte leder fram till någon bastion.

ANNONS