Syskonen Olson i Halmstad drabbades av Amerikafeber

Nio barn, varav sju överlevde – och av dem emigrerade sex till USA. Den här gången handlar Vår historiska stad om syskonen Olson, som drabbades av Amerikafeber. Kvar i hemlandet blev föräldrarna Nils och Augusta – och deras yngsta dotter Naemi.

ANNONS
|

Under perioden 1870-1909 utvandrade 4 105 personer från Halmstad till USA – en siffra man kan ställa i relation till att staden år 1910 hade 18 342 invånare. Halland hade också en relativt större andel som utvandrade än i Sverige i stort. I Halmstad var det dessutom under perioden en större andel av befolkningen som utvandrade än på landsbygden. Huvuddelen av dessa utvandrare reste ensamma, inte minst under 1900-talet. Fördelningen mellan män och kvinnor var i stort sett lika. Männen som utvandrade från städerna var ofta industriarbetare medan kvinnorna jobbade med hushållsarbete. I allmänhet fortsatte de i sina yrken då de kom till USA.

ANNONS

Fattigdomen fick folk att lämna hemlandet

Fattigdom var det viktigaste skälet för att lämna Sverige under de stora emigrationsåren 1860-1914. Sverige framstod som ett ganska ålderdomligt samhälle där ojämlikheten mellan rik och fattig var stor, samtidigt som den sociala rörligheten var liten. Bostadsförhållandena, inte minst i städerna, var direkt usla.

USA hade ett rykte om sig att vara det moderna utvecklingslandet i världen. Landet kunde inledningsvis erbjuda mark att odla och senare också en snabbt växande arbetsmarknad inom industri, byggnadsverksamhet och handel. Lönerna var högre och arbetsförhållandena bättre reglerade än i Sverige. En annan faktor som lockade till utvandring var släktingar och vänner som hade utvandrat och skrev hem om hur bra livet var i USA. Det var också vanligt att släktingar i USA lämnade ekonomiskt stöd till dem som ville utvandra.

Den traditionella vägen ut till USA gick med Wilson Line från Göteborg till Hull och sedan vidare med Cunard Line eller White Star Line från Liverpool eller Southampton till New York. Från 1879 trafikerade även Thingvalla Linien, senare Skandinavien-Amerika Linien, från Köpenhamn till New York, en linje som många utvandrare från Halmstad använde sig av.

Fick nio barn – av dem utvandrade sex

Låt oss titta på en Halmstadfamilj som vid 1900-talets början drabbades av ”Amerikafebern”. Nils Olson föddes 1849 i Ausås söder om Ängelholm och utbildade sig till smed. Han gifte sig 1885 med Augusta Jonasdotter som fram till dess hade tjänstgjort som piga hos Nils föräldrar. De bodde till att börja med i Båstad men flyttade 1889 till Halmstad. Under många år bodde de på Slottsmöllan där Nils arbetade som smed. Makarna fick nio barn varav sju överlevde till vuxen ålder och av dessa flyttade sex till USA.

ANNONS
Josef Olson.
Josef Olson. Bild: Privat

Äldste sonen Josef Olson emigrerade 1903 och bosatte sig i Rochester vid Lake Ontario i delstaten New York. Sannolikt påverkades hans beslut att utvandra av en äldre kusin som hette Emil Olsson och som sedan flera år bodde i Rochester. Staden var känd som USA:s ”mjölstad”, var ett centrum för handeln med textilier och kläder samt inte minst en industristad med tillverkning av exempelvis tandvårdsprodukter, kameror och fotoutrustning. Det var här som Eastman-Kodak började sin verksamhet och hade sitt huvudkontor.

Med två löner levde de gott och bodde i en välbeställd förort till Rochester.

Josef arbetade hela sitt liv i olika fabriker. Han var gift under en kortare period och flyttade runt till olika städer men återvände alltid till Rochester. Josef fick inga barn och dog 1948. Han besökte aldrig Halmstad igen efter sin utvandring.

Ett år efter sin storebror utvandrade David Olson och bosatte sig i Rochester på samma adress som kusin Emil och brodern Josef. Han arbetade i industrin, främst på Eastman-Kodak där han avancerade till avdelningschef. David gifte sig men makarna fick inga barn. Med två löner levde de gott och bodde i en välbeställd förort till Rochester. David avled 1958.

Simon gjorde karriär och slutade som direktör

1910 var David hemma i Halmstad och på vägen tillbaka följde hans lillasyster Ester med till Rochester. Där gifte hon sig med en kusin och makarna fick två barn. Under en period bodde familjen i Wisconsin men de återkom sedan till Rochester. Ester dog 1962.

ANNONS

1911 utvandrade brodern Simon Olson till USA och slog sig ner bland sina syskon i Rochester. Simon hade arbetat som kontorist i Halmstad och sökte sig med tiden till liknande arbete i det nya landet. Han gjorde karriär och slutade som direktör för en av USA:s stora affärskedjor för damkläder. Familjen lämnade Rochester och bodde i Syracuse och Cleveland i Ohio. Simon pensionerade sig i West Palm Beach, Florida, där han avled 1964. Han var gift två gånger i USA och fick ett barn i varje äktenskap.

Systern Marie Olson utvandrade till Rochester 1913. Syskonen i USA sades ha betalat resan. Hon arbetade som köksbiträde, hembiträde och barnflicka. Runt 1920 var hon hemma i Halmstad lite längre men utvandrade sedan en andra gång 1921. Hon arbetade en period som damfrisör och gifte sig sedan med en svenskamerikan. De fick ett barn. Marie dog 1986.

Syskonen umgicks tätt i alla år

Då Marie var hemma på besök 1916 tog hon med sig sin lillebror Joel Olson när hon reste tillbaka. Även Joel bosatte sig i Rochester och gifte sig senare med systern till Maries make. Paren stod varandra väldigt nära och bodde hela livet i varandras närhet. Joel arbetade inom industrin och makarna fick två barn. Han dog 1991.

ANNONS
Naemi Olson. I bakgrunden syns arbetarbostäderna på Slottsmöllan.
Naemi Olson. I bakgrunden syns arbetarbostäderna på Slottsmöllan. Bild: Privat

Yngsta dottern Naemi Olson föddes 1900. Även hon drömde om USA men var tvungen att stanna i Halmstad för att ta hand om sina föräldrar. Hon gifte sig och fick två barn. År 1929 flyttade föräldrarna Nils och Augusta till Naemi och svärsonen Emil på Magnus Stenbocks väg 47 där de gamla bodde på övervåningen. Nils dog 1935 och Augusta gick bort 1950. Naemi levde till 1993.

Syskonen Olson är ett bra exempel på hur industriarbetare under början av 1900-talet sökte sig till bättre levnadsförhållanden i USA. Det visar också hur redan utvandrade personer lockade familjemedlemmar att komma efter till USA. Fram till Svenska Amerikalinien startade 1915 reste de flesta av dem via Köpenhamn till New York. Typiskt är också att de sökte sig till samma ort, höll samman och stöttade varandra.

Simon blev den som gjorde en framgångsrik karriär och blev förmögen.

Syskonen Olsons levde i huvudsak bra medelklassliv i USA. Drömmen om ett bättre liv gick i uppfyllelse. Simon blev den som gjorde en framgångsrik karriär och blev förmögen. Han är för övrigt min biologiske farfar, även om min far föddes i Halmstad efter att han hade utvandrat. Under sitt liv besökte Simon – liksom de flesta av sina syskon – Halmstad flera gånger. I Rochester var syskonen i familjen Olson engagerade i den lokala logen av Vasaorden där de umgicks med andra svenskar. De glömde med andra ord inte sitt ursprung. Hos en del av deras barnbarn finns i dag ett stort intresse för Sverige. Alla känner nog inte till sin koppling till Sverige. Numera är de spridda över hela USA.

ANNONS

Fler avsnitt i serien Vår historiska stad:

LÄS MER:Läkaren som själv drabbades av sjukdomen han ville utrota

LÄS MER:Hein Godenwind – den fina lilla färjan som Halmstadborna minns med värme

LÄS MER:Vår historiska stad – om den förbisedda fasadkonsten

ANNONS