Med från början. ”Jag och några till förstod att internet skulle förändra världen, men motståndet från politiker och and­ra makthavare var extremt stort”, säger Patrik Fältström.
Med från början. ”Jag och några till förstod att internet skulle förändra världen, men motståndet från politiker och and­ra makthavare var extremt stort”, säger Patrik Fältström.

Patrik såg tidigt internets storhet

Långt före de flesta andra insåg Patrik Fältström internets otroliga möjligheter. – I början var det ett kompakt motstånd, säger han.

ANNONS
|

Avslappnad, energisk, med djup röst och hästsvans gör Patrik ett nedslag på Fältströmska gården i Gamla stan i Falkenberg. En fastighet som han har bott i så gott som alla somrar i sitt liv. Nu bor hans föräldrar Birgitta och Herman Fältström där.

Patrik är i dag är forsknings- och utvecklingschef för Netnod, ett icke-vinstdrivande företag som bland annat ser till att trafikbyte mellan olika operatörer fungerar. Netnod har servrar på 55 platser i världen, är välkänt i internetsfären men inte av vanliga internetanvändare.

Patrik var mycket tidigt intresserad av datorer. Kanske var det den där programmeringen av en ZX81 hos nästgrannen 1981–1982 som gav blodad tand? Hur som helst så var Patriks första egna dator en australisk Microbee.

ANNONS

–Jag gjorde lite spel och annat. Internet fanns inte då.

Patrik började läsa matematik på Stockholms universitet 1984 och då var datorer ett viktigt verktyg. Men programmen var så dåliga att han gjorde egna. Något som KTH uppmärksammade.

– KTH ville komma i gång med internet i Sverige och jag blev tillfrågad om jag kunde hjälpa till. Som fattig student tackar man inte nej till extraknäck. Ingen visste något om hur det skulle fungera. Och det var kul att arbeta med nya saker.

Bara efter några månader övergick extraknäcket till fast jobb med undervisningsplikt. Året var 1986.

Universiteten kopplades ihop genom nätet, men Patrik insåg att internet skulle bli något betydligt större.

–Jag och några till förstod att internet skulle förändra världen, men motståndet från politiker och andra makthavare var extremt stort.

I början av 1990-talet var intresset för internet fortfarande allt annat än hett. Inte ens Televerket ansåg att det var något att ha, därför blev Tele2 först.

Först vid valet 1994 började det att lossna. Patrik satsade ihop med Tele2 och några vänner allt på ett kort. De åtog sig att leverera valresultaten på internet och för att få dem var tidningarna bland annat tvungna att skaffa sig en mejladress.

ANNONS

–Vi var lite osäkra på hur det skulle gå, men allt funkade, ler Patrik.

Han har genom åren arbetat med viktiga utvecklingsprojekt på företag som Tele2 och Cisco i USA samtidigt som han har arbetat med diverse konsultuppdrag och haft rådgivande roller.

Bland annat har han varit inblandad i ett par dramatiska händelser. Hans syn på exakt tid påverkades i arbetet med att hitta Anna Lindhs mördare.

–Det visade sig att klockorna i kassapparaterna på NK gick olika. Tidpunkterna för vittnens inköp och händelser gick inte ihop. Det blev svårt att spåra mördaren. Nu kör vi på Netnod ”Fröken ur” för datorerna i Sverige, så att klockorna går rätt.

Ålder: 50 år.

Bor: I Skåne, ute på landet med ”urdålig” internetanslutning. Sommarhallänning.

Familj: Sambo.

Yrke: Chef för forskning och utveckling på Netnod i Malmö sedan 2011.

Tidigare arbetsgivare: KTH 1986–1995, Bunyip i Montréal 1995–1996, Tele2 1996–2000, Cisco i USA 2000-2011.

Utbildning: Master i matematik på Stockholms universitet.

Intressen: Vin, mat och att göra världen bättre med hjälp av IT. En av få i branschen som inte spelar datorspel.

ANNONS