Omodernt eller modernt att utse Hallands Miss Valentine?

På söndag är det Alla hjärtans dag. Men att Hallandsposten skulle utlysa en skönhetstävling för att utse Hallands Miss Valentine känns i dag främmande. Betydligt mer modern ansågs idén i början av 1970-talet.

ANNONS
LocationHalmstad||

Lördagen den 7 februari 1970 uppmanades Hallandspostens läsare att vara med och rösta i den första upplagan av skönhetstävlingen Miss Valentine. På en helsida i tidningen beskrevs tävlingen bland annat med orden:

”Välj Hallands Miss Valentine. Rösta i affärerna och vinn en persianpäls från Roberts. Här i närheten finns det konterfej (porträtt, reds anmärkning) på vackra halländskor – det är våra Valentinor. Bland dem ska ni utse den som ser hjärtligast ut – eller vilka kriterier ni nu vill använda er av – och sedan fyller ni i den röstsedel som finns att få hos olika affärsidkare.”

Svårt att döma det förflutna

Inte bara tävlingsidén känns i dag främmande, även priset är svårsmält år 2021. Men att döma historien är som bekant komplicerat och det som i dag är omodernt kan ha varit framåtskridande i sin historiska kontext.

ANNONS

– Idén att rösta fram en Miss Valentine känns väldigt USA-inspirerad och typisk för den här tidens känsla av frigjordhet som vi var så stolta över, säger Anders Bergenek, född 1950, välkänd skribent på Hallandspostens familjesidor och förmodligen den som har gjort flest djupdykningar ner i HP:s digitala arkiv.

– Det vi inte tänkte på då var att det var en frigjordhet på männens villkor där kvinnan objektifierades, fortsätter han.

Anders Bergenek skriver om ”Vår historiska stad” i Hallandsposten och förundras ofta när han djupdyker i tidningsarkivet över hur tiderna förändras.
Anders Bergenek skriver om ”Vår historiska stad” i Hallandsposten och förundras ofta när han djupdyker i tidningsarkivet över hur tiderna förändras. Bild: Roger Larsson

Ett tecken på modern(are) kvinnosyn

För att förstå hur skönhetstävlingar har kunnat ses som moderna måste man titta närmare på den tid de uppstod i. Före första världskriget levde de flesta kvinnor undanskymda från offentligheten under manliga familjemedlemmars beskydd och tanken att de, utan att verka omoraliska, skulle kunna ställa upp till allmän beskådan och delta i skönhetstävlingar var omöjlig. När de första offentliga luciatävlingarna arrangerades på 1920-talet kunde de därför ses som ett tecken på en mer modern kvinnosyn där kvinnor fick synas och ta plats i offentligheten.

Vinnaren blev Hollywoodfru

Efter andra världskriget blev allehanda skönhetstävlingar populära, till exempel arrangerade tidningen Vecko-Revyn 1949 den första Fröken Sverige-tävlingen. Vinnare av den första Miss Valentine-tävlingen i Halland 1970 blev Bitten Sörensen från Laholm. Men Halmstadtjejen Lena Tjellander, numera Jolton, som vann tävlingen 1973 är nog den vinnare som blivit mest uppmärksammad efter vinsten. Hon flyttade efter gymnasiet till USA och deltog under ett par säsonger (2010–2011) i teveserien Svenska Hollywoodfruar.

ANNONS
Lena Jolton var med i Svenska Hollywoodfruar tillsammans med Maria Montazami och Päivi Hacker.
Lena Jolton var med i Svenska Hollywoodfruar tillsammans med Maria Montazami och Päivi Hacker. Bild: JOHAN ENGMAN / TT

Framröstning eller utröstning?

Efter sekelskiftet har den svenska synen på skönhetstävlingar ändrats och på Hallandspostens sidor lyser numera så väl luciauttagningar som Miss Valentine-tävlingar med sin frånvaro. Men innan vi i dag sätter oss på våra höga hästar och hyllar oss själva för vår modernitet bör vi komma ihåg att de tidigare så populära skönhetstävlingarna trots allt gick ut på att i positiv anda rösta fram någon, om än enbart för hennes skönhets skull.

I dag ägnar vi oss i stället åt att i diverse teveprogram rösta bort någon bara för att hen på ett eller annat sätt inte anses bra nog. Frågan är om det kommer att ses som modernt av framtida generationer?

Bild: Jurek Holzer / SvD / TT

Mer om Valentin och Alla hjärtans dag

Alla hjärtans dag, eller Valentine’s Day som den heter på engelska, började firas i Sverige mycket sent.

De anglosaxiska anorna går tillbaka till medeltida vårfester där ogifta flickor och pojkar på lek parades ihop inför våren, vilket har att göra med att man på den tiden ansåg att just 14 februari var dagen då fåglarna bildade par inför årets häckningssäsong.

I Sverige började den 14 februari uppmärksammas först 1957 när Nordiska Kompaniet i Stockholm såg en kommersiell möjlighet i den amerikanska traditionen att köpa och ge bort blommor, presenter och kort just denna dag.

Valentin som har gett både dagen och traditionen sitt namn var ett romerskt helgon. I dag finns en rad romantiska sägner om honom men väldigt lite egentlig fakta. Enligt en av dessa sägner var Sankt Valentin en kristen präst som levde i Rom under 200-talet och fick lida martyrdöden efter att ha trotsat kejsar Claudius II:s förbud att viga unga par. Innan han avrättades ska han ha lyckats smuggla ut ett brev till fångvaktarens dotter, som han var mycket förälskad i, undertecknat med ”din Valentin”. Det ska därmed ha varit det allra första Alla hjärtans dag-kortet. Enligt en annan legend ska Valentin ha återgett fångvaktarens dotter synen och enligt en tredje ska han haft för vana att plocka blommor i trädgården och ge dem till förälskade par. Något som påstås ha gett upphov till seden att ge bort rosor på Alla hjärtans dag.

Källa: Nordiska museet och Wikipedia.

ANNONS