– Den fick jag för att jag dansar så bra, säger Nils Jönsson med glimten i ögat.
Samtidigt framhåller han hela tiden sina danspartners.
– Jag kan ju inte få medalj ensam – jag måste ju ha en dam att dansa med.
I sitt liv har han haft två långvariga danspartners, en i 12 år och en i hela 33 år.
– Det blir mycket bättre när man har dansat in sig med varandra.
Nils Jönsson gick med i Folkdansens Vänner i Halmstad redan på tidigt 50-tal. Han har vid flera tillfällen varit uttagen i Svenska Folkdansringens representationslag, vilket inneburit många resor till festivaler runtom i Europa.
Nils minns särskilt en resa till Pamplona i Spanien, där det var en stor festival med 12–13 nationer representerade. Han berättar att entrén vid ett uppträdande är viktigt, så den svenska truppen bestämde sig för att sticka ut – detta genom att dansa hambo.
– Då började folk applådera så högt att vi inte hörde vår egen musik, så vi dansade till applådernas takt i stället, berättar Nils och skiner upp vid minnet.
I hela 75 år var han folkdansare, numera spelar han mest.
– Men ibland är jag med och dansar också. När det är ont om kavaljerer så säger de till mig att komma ner på dansgolvet.
Nils bor i samma kvarter som där han växte upp som barn, på Bergsgatan på Norr.
– Jag är född här. Jag har bara flyttat över gatan, säger han och pekar ut genom fönstret.
Pappan var målarmästare, och Nils lärde sig hantverket från honom. Han har sedan jobbat bland annat som yrkeslärare på Kattegattgymnasiet. Och undervisning är något som går som en röd tråd genom Nils liv. Han var nämligen även med och bildade musikavdelningen på ABF på 30-talet. Där undervisade han stränginstrument för barn.
– De var från åtta, tio år och uppåt. Att få barn intresserade av notläsning var inte så lätt. Men så snart de hade lärt sig spela Gubben Noak åtminstone, då hade de kommit igång och då gick det lättare.
Han hade länge orkestern 5 Jönsson med sin fru Inga Lisa, två av sina bröder samt några andra.
– Vi spelade i 37 år med samma mannar, berättar Nils och tillägger att två av hans söner och spelar. Den musikaliska ådran verkar alltså ha gått i arv inom familjen.
Nils Jönsson har sett både Hallandsgårdens invigning och hur Halmstad har förändrats genom åren. Nu är han besviken på att det byggs i Badhusparken, där han och de andra barnen på gården brukade leka när de var små.
Nils har nu uppnått den ansenliga åldern 94 år, men är trots det pigg och glad.
– Jag har inga krämpor. Jag tror att det är bra att hålla på att dansa, för att hålla igång kroppen. Det, och så är jag nykterist också, säger han.
Ålder: 94 år.
Familj: Två söner, tio barnbarn samt ett barnbarnsbarn. Var gift med frun Inga Lisa i 63 år.
Bor: I centrala Halmstad.
Gör: Gammal folkdansare i Folkdansens Vänner i Halmstad, har fått pris för sitt långvariga deltagande. Spelar numera mest instrument i föreningen.
Tidigare yrke: Bland annat lärare på Kattegattgymnasiet, ABF, signalist under andra världskriget samt målarmästare.
