Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Mindre sex och mer äkthet

Harald Stribén växte upp i en kärnfamilj men har lärt om. I dag kallar han sig polyamorös, ickemonogam och relationsanarkist. Han har flera kärestor. – Antalet är inte viktigt, så länge tiden räcker till, menar Harald.

Det är en hektisk sommar för Harald Stribén. Full fart på loggolvet på öländska Lundegård till tonerna av Jannez, Expanders och Casanovas följt av dansbandsveckan i Malung. Däremellan semestrar han i sina föräldrars sommarhus på Långasand tillsammans med barnen Eli och Niki.

– Att ha ansvar för barnen varannan vecka är ett lyxigt sätt att vara förälder på. Att vi skulle göra såhär hade vi bestämt innan de föddes men när barnen var riktigt små bodde vi tillsammans allihop eftersom det är svårare att dela på nattpassen utan att bo med dem, säger Harald.

Mamman till Fyraårige Eli och treåriga Niki är en av de kvinnor Harald har en kärleksrelation till.

– Hon bor också i Malmö, precis som jag. Det är som om jag har två relationer med henne: En som förälder och en kärleksfull, intim relation.

Det finns fler personer i hans liv, som alla är viktiga.

Ett exempel på en relation som inte stämmer in i mallen är en person, som han har känt i många år och har en kärleksfull men gles kontakt med.

– Henne träffar jag kanske en gång varje år, ibland mer sällan. Den personen finns ju där men tar ingen direkt tid i mitt liv.

Harald försöker undvika att använda ordet förhållanden om sina relationer. Kärleken måste vara ömsesidig och frivillig – vid varje möte.

– Jag vill inte lova en människa att vi ska ha sex igen. Grejen med vanliga monogama förhållanden är att de både bygger på att man lovar att man inte ska vara med någon annan och att man lovar att man ska ha sex med varandra.

Dessutom tycker han att det känns onödigt och begränsande att definiera sina relationer på det sättet.

– Till en vän säger man inte ”vi är riktigt goda vänner”. Det vet man ändå och det visar man genom att se och respektera varandra. Så är det med kärleksfulla relationer också.

När Harald träffar nya människor brukar han berätta att han är polyamorös direkt, nästan innan han säger hej. Särskilt gäller det om han är intresserad av en intim relation med den han möter. Att vara öppen är, som han säger, ”bra i skaderegleringssyfte”.

Det är klart att Harald får en del frågor när han berättar om sitt sätt att leva.

– Monogama är så sexfixerade, skrattar han.

– Men att vara polyamorös är inte riktigt så spännande som folk förväntar sig. Det är inte för att få så mycket sex som möjligt som jag lever såhär. Jag hade mer sex när jag levde monogamt. Det finns inte lika mycket tid till det nu.

Även om Harald menar att polyamorositeten är en medfödd läggning, så har han inte alltid levt såhär. Han växte upp i en kärnfamilj på Södra Vallgatan i Varberg. Han läste teknisk linje på PS och på fritiden var han en hängiven scout.

När han började ha romantiska och sexuella relationer märkte han att han inte fungerade riktigt som alla andra. Även om Harald redan hade en tjej blev han ofta förälskad i en till – utan att sluta vara kär i den han var ihop med.

– Jag hade väldiga samvetskval. Man blir ju upplärd till att leta efter den enda rätta, en person som uppfyller alla ens behov.

Den starka normen hämmade Harald. Bland annat tänkte han att barn skulle han nog inte ha några, de kunde ju komma i kläm om han inte hade en vanlig, fortlöpande relation.

Vändningen kom för sex år sedan.

– Då träffade jag en person som sade att hon ville vara med mig men att hon inte ville leva monogamt. Hon introducerade mig i det som kallas relationsanarki.

Harald har startat och driver det internetbaserade diskussionsforumet Polyheart. Han har alltid varit politiskt intresserad, bland annat satt han i tekniska nämnden för Vänsterpartiet när han bodde i Örnsköldsvik, och tycker att det är självklart att samlevnads- och relationsfrågor är politik.

– Jag vill inte att andra barn ska växa upp som jag gjorde och känna att de är helt fel.

Nu är Polyheart snart uppe i ett medlemsantal på 2 000 personer.

– Det är inte så många som visar det utåt men det är fler än man kan tro som på något sätt lever polyamoröst. Många lever sina liv med sina kärlekar utan att det syns för omvärlden. Det finns många olika varianter, från dem som har vad de kallar ”ett öppet förhållande” till nätverk med gemensamma Googlekalendrar där alla kan se vem alla är med.

Den som ännu inte har kastat normalitetsoket av axlarna kan tänka att det verkar komplicerat och bäddar för svartsjuka. Och även Harald kan känna små styng av svartsjuka.

– Sådana känslor kan ploppa upp när någon man tycker om är med någon annan. Jag har kbt:at mig själv och satt mig i sådana situationer medvetet. Men jag tror att det för mig mest handlar om avundsjuka, att någon annan har något jag själv vill ha. Egentligen är det ju rätt ovidkommande vad folk gör när jag inte är närvarande, om de bowlar eller knullar.

Relationsanarkist. ”Folk tror lätt att detta är en alfahannegrej men så är det inte. Tjejer brukar inse att de vill leva polyamoröst tidigare än killar, för de har mycket att vinna på att inte leva monogamt i vårt patriarkala samhälle” säger Harald Stribén, grundare av communityn Polyheart.