Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Kungen skulle ta en kebabpizza med stark sås

Jag har semester.

Det känns konstigt.

Sitter med en kopp kaffe vid köksbordet och funderar på alla saker jag borde göra. Röja, städa, tvätta, fixa, måla, slänga.

Och på allt jag hellre vill göra: Sova, läsa, promenera, mobilsurfa.

Givetvis gör jag inget av detta.

Jag har ju en valphage, för guds skull!

Alltså, ni fattar inte hur fina de är nu, våra bebisar. Gullighetsindex i huset är på topp.

Snart är de åtta veckor och kommer lämna oss, det är bara tre ynka veckor kvar! Två av dem är redan bort-lovade. Jag kommer dö när de försvinner.

– Vi skiter i allt och behåller dem, säger 20-åringen med alla fem i famnen.

– Du kan bli en crazy dogwoman med tre koppel i varje hand.

I vanliga fall är hon klok och analytisk men when it comes to valpar blir allt bara 100 procent känsla.

 I timmar sitter hon och jag i hagen och pratar. Livet får perspektiv i en valphage.

Man kan prata om vänskap, relationer och yrkesval.

Och om vad valparna ska ha för kullnamn hos kennelklubben. 

Om att alla andra i familjen är tråkiga och historielösa individer som inte gick med på att döpa dem efter Henrik VIII hov: Arthur, Henry, Tudor, Wolsey och Anne.

Men att de ändå inte är helt illitterata eftersom de sa ja till att ge dem namn efter Narniaböckerna: Aslan, Prins Caspian, Ripipip, Bri och Jadis.

Och de namnen är vi lite lagom snobbigt nöjda med, trots allt.

(För er som kanske inte känner igen namnet Jadis kan jag berätta att det är så den vita häxan heter. Och Jadisvalpen är kullens enda tik med den allra snövitaste päls, så det passar så himla bra.)

(Men nej, Valp-Jadis är inte ond och elak och förvandlar inte allt till is. Om någon undrade.)

Trots pälsbollarna har ändå något slags semestertillstånd inträtt. Pelle fiskar. Och fiskar. Kommer hem med gädda som far gör gäddfärsbiffar av.

Vi diskuterar intressanta frågor.

– Mamma, tänk om alla kockar blev sjuka precis innan Nobelfesten, tror du alla skulle beställa pizza då?

– Ja, säger jag. Och kungen skulle ta en kebabpizza med stark sås.

Vi begrundar denna syn i några sekunder. Hur alla gäster sitter i Blå hallen med sina pizzaslajsar i handen.

Det är nog semester, trots allt.