Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

KRÖNIKA: May the Force be with me denna kalashelg…

Mamma? Kan inte jag få ha en inflyttningsfest och visa alla mina klasskompisar var jag bor?” Hjälp! Där kom den. Årets mest ångestladdade diskussion: ”KALASET”.

Inombords misshandlar jag mig själv samtidigt som jag ler mitt mentalt störda leende och säger ”Jo, vad ROLIGT gumman! Det är klart att vi ska ha!!” I år gjorde jag dessutom något ovanligt dumt och la till meningen: ”Elton, kanske DU också ska passa på att ha en liten fest, och bjuda in dina kompisar till stan? Den kan vi ju ha dagen efter!”
Båda barnen jublade högt och började prata om cupcakes, skattjakter, partytält, grillfest och våningstårtor med blåbär. HUR tänkte jag där? Sagt och gjort – inbjudningarna är lämnade och nedräkning pågår.

Jag jobbar ju inte riktigt som alla andra mammor och efter att ha letat adresser och klasslistor i timmar skickade jag slutligen foto på barnens inbjudningskort via sms... antagligen alldeles för sent dessutom. För sån é jag. Jag har provat det där med att köra runt och lägga inbjudningskort i brevlådor men det tog längre tid, mer bensin och mer tålamod än det var värt för att spara in portot. Nu kunde man inte ens få fram en klasslista via skolan. Det beror antagligen på att vi föräldrar byter adress (och partner) så ofta numera att varken adressändring eller skolan hinner ha koll på vilken mamma som kramas med vilken pappa.

Men mobilnummer fanns att tillgå och därmed var problemet löst. Alice bjöd hem alla tjejer i klassen och Elton fick bjuda ett gäng på sju barn. Jag kände att det var vad den här mamman klarar av mentalt. Nu kommer svar på inbjudningarna som lyder ”Du är inte klok! Dubbelkalas? HAHA!”

Partytält, 18 tjejer & brunch med nybakade frallor, gott pålägg, små muffins, fruktfat, smoothies och pannacotta i små glas på lördagen och grillat och fotboll på söndagen. I can do it! Och ja, det är ju faktiskt ganska mysigt och känns såklart extra viktigt att barnen får visa upp sitt nya hem nu när de flyttat ifrån Mellbystrand på halvtid.

Det blir förhoppningsvis en liten öppning för lek även på ”mammaveckorna”. Dessutom fick jag ju en spark i häcken att bli färdig med alla ”projekt” så att man slipper skämmas inför alla föräldrar, haha. Mattorna är lagda (lite snett kanske), tavlorna uppe (efter många svordomar över betongväggar) och de sista flyttlådorna uppackade. Blir det totalt kaos i helgen har jag ett stort vinförråd i källaren att gömma mig i. May the Force be with me…
Over and out.

MEST LÄST