"Mamma, det ligger åtta julklappar under granen som det står Alice på och det ligger sex julklappar under granen som det står Elton på. Har det blivit något fel?!"
Sexåringen i huset har full koll på allt som har med julen och orättvisor att göra. Det är inte så mycket innehållet utan mer antalet paket som är viktiga när man är sex år gammal. (När man är 37 år gammal blir man lycklig för ALLT som inte är en pimpad dassrulle!)
Man försöker vara en duktig och pedagogisk mamma och prata om att julklapparna inte är det viktiga och att det finns en massa barn som inte får julklappar. Samtidigt bakar man sju sorters julgodis och köper Zlatankallingar i storlek 110. För det är ju viktigt att fisa i coola kalsonger så här i juletid... Konstrasterna mellan tanke och handling i juletid.
Jag försökte skapa lite julstämning förra helgen med barnen. Jag dukade fram glögg och pepparkakor, tände ljus och satte igång en julfilm på tv:n. Jag letade på Netflix efter en julfilm där de talade svenska för att Elton skulle kunna hänga med och efter mycket tjafs stannade vi på "Tomten är far till alla barnen!". Världens bästa film ju! Jag tyckte att det var lite roligt (och passande) nu när vi ska försöka få till en sån jul i år här hemma på Videvägen.
Efter en halvtimme sa Alice "Mamma, nu har de sagt det fula ordet på "K" 20 gånger och alla vuxna bara gråter och dricker sprit hela tiden! Ska vi barn verkligen titta på det här??!" Ojdå. Supermorsan strikes again. Jag bytte till Sällskapsresan! Nu har vi både pratat om alkoholism och hur bebisar kan bli till här i Meekatt Casa. Tänk vad vi lär oss! Heja mig?
På tal om bebisar så verkar våra nya kattungar Whiskey & Baileys trivas jättebra hos sina nya människor (oss) och de uppskattar VERKLIGEN sin nya lekplats – julgranen. Man hittar dem oftast högst upp i granen eller så hänger de fast i mina byxor med sina små vassa klor. Vem behöver julfilmer på tv när man har två vilda kattungar att titta på hela dagarna? Tänk att så små varelser kan tillföra så mycket i ett hus!
I dag är det 10 år sedan min mamma somnade in och det är alltid lite extra tungt kring jul. Tänk att det som först räknades i minuter nu kan benämnas som ett decennium. Vad hände? Vi är många som saknar någon i jul och jag försöker stanna upp och faktiskt vara tacksam över det jag har. Två fantastiska barn som ger mig så mycket kärlek att hjärtat glöder! Allt annat känns oviktigt då. Ta hand om varandra i jul, drick med måtta (!) och försök att se julen genom barnens ögon. Då är varken konsistensen på knäcken, snapsen eller planeringen viktig. Bara rättvisan kring antalet julklappar under granen!
God jul!
