Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Cecilia Werner: Holofernes ville ha information (och ett ligg...)

Ibland läser man om dem. Människorna som travar ner i sin källare (eller ut i förrådet) och hittar DYRGRIPEN.På väggen i sommarhuset eller bakom dörren i pannrummet, hänger den där tavlan farfar köpte på loppmarknad för fem och femti på 20-talet.Som råkar vara en Carl Larsson, en Strindberg eller en okänd Zorn.

Nu senast den franska familjen i Toulouse. De skulle laga en takläcka och var då tvungna att bryta upp en dörr på vinden som de aldrig hade öppnat förut. Bakom dörren fanns ett rum där det fanns en tavla som verkar vara en äkta Caravaggio. Än så länge nagelfars tavlan av expertisen men om det stämmer att den är målad av den italienska konstnären Michelangelo Merisi da Caravaggio så är den värd en miljard kronor. En miljard.

Frågor på detta? Ja! Hur kan man bo i ett hus i flera år med en stängd dörr utan att öppna den och titta efter vad som finns bakom? Det är ju inte riktigt friskt!

I alla fall. Auktionsmäklaren Marc Labarbe, som visade upp tavlan för media häromveckan, har en teori. Han tror att tavlan hämtades hem från Spanien av en förfader till familjen som var soldat i Napoleons armé.

Monsieur Labarbe tror också att det kanske är tavlans våldsamma innehåll som fått anfäderna att hänga upp den i det låsta rummet på vinden. Tavlan föreställer nämligen scenen ut Judiths bok (en av bibelns apokryfiska böcker) där Judith hugger huvudet av fältherren Holofernes.

Här är historien i korthet: Assyrierna anfaller Israel och belägrar staden Baityloua. Den modiga änkan Judith smyger sig in i fiendens läger och berättar för Holofernes att hon minsann har information om Israel som kan hjälpa honom.

Holofernes bjuder henne genast på en privat middag för att få informationen (och ett ligg). Men Judith dricker Holofernes under bordet och när han väl slocknat tar hon hans svärd och hugger huvudet av honom.

Och det är denna scen den stora tavlan föreställer: Beslutsamhet, blod och dödsskräck. Monsieur Labarbe (älskar detta namn!) tänker att det kanske var svårt att ha detta motiv vid middagsbordet och att det var därför som de gamla släktingarna en gång i tiden stängt in tavlan på vinden.

Jag vet inte. Jag vet bara att i mitt hus skulle jag kunna leta i tusen sinom tusen år och aldrig hitta annat än barnteckningar och en inramad Mussetavla från 80-talet.