Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Ett kärt återseende fick mig att bunkra upp

Allans kiosk hotas av rivning. Ett helgerån, om ni frågar mig. Fast… utan Allans kiosk hade nog min tandstatus varit bra mycket bättre än den är. Så fort jag blev gammal nog för att cykla så långt, några kilometer, så började jag nämligen pendla till detta etablissemang.