Tora Williamsson
Tora Williamsson

KRÖNIKA: Pappa vet bäst – åtminstone när det gäller kläder

ANNONS
|

Kläder. Jag och kläder har en komplicerad relation. En hatkärlek skulle man kunna kalla det.

Ibland funderar jag över hur många timmar jag lagt framför spegeln, bara för att få den där perfekta outfiten som jag så sällan lyckas med. Och de få gånger jag känner mig riktigt nöjd känns det aldrig riktigt bra när man lämnat huset.

För tajt. För annorlunda. För vanligt, hur uppnår man den perfekta balansen?

Efter att ha funderat långt om länge kom jag fram en lösning. Man borde vara mer som min pappa.

Han bryr sig inte för en sekund om vad han har på sig. Hela hans garderob ser likadan ut, blåa lite för långa jeans och t-shirts. T-shirts med alla möjliga tryck. Något de har gemensamt är dock att alla fått samma gråa nyans efter att ha blivit tvättade ett par hundra gånger.

ANNONS

Det var inte länge sedan han kom hem med världens stoltaste min och tre skokartonger under armen. Jag tittade frågande på honom och undrade varför han köpt tre par skor, han som bara använder en modell året runt.

Då hade han tydligen hittat denna specifika sort av sneakers på rea. Tre för två eller något liknande.

Jag skrattade åt honom, för vem gör sånt egentligen? Skor har för mig alltid varit något speciellt och jag älskar att variera mellan olika modeller.

Det är inte förrän nu, i skrivande stund, jag förstår hur smart han var den gången. Inte nog med att han sparar en himla massa pengar, han sparar även något mer värdefullt. Nämligen tid. När skorna blir utslitna som skor blir ibland är det bara att gå in i garderoben och hämta ett nytt par.

På mindre än en minut har han nya fräscha skor. Utan att behöva tänka på vilka han ska köpa, om de är bekväma och vad de kostar. De perfekta skorna bara finns där, hur enkelt som helst.

Man skulle kunna kalla pappas garderob för ”Henriks lager”. Här finns allt han kommer behöva i klädväg de kommande tio åren. Klappat och klart, skräddarsytt för just honom.

ANNONS

Min garderob är däremot ett fullständigt kaos. Den är som en gott och blandat-påse med olika stilar.

Längst in hänger kläder jag aldrig skulle få för mig att använda. Jag förstår inte varför jag ens köpt de plaggen från början. Resten är en hög på golvet. Smutstvätt blandat med kläder jag rivit ner i ren frustration.

Ur den högen väljer jag kläder varje dag. Oftast skiftar jag mellan fem olika tjocktröjor och fem olika svarta byxor. Allt annat blir bara fel.

Så varför ska man egentligen tänka så himla mycket på vad man ska ha på sig? Om jag i slutändan alltid väljer samma sorts kläder borde det vara självklart att det är sådana kläder jag ska köpa.

Kanske ska man köpa ett helt lager när man väl kommit fram till vad man trivs i. Även om de inte är färgglada eller är mönstrade med vårens färger är det mina kläder. Mina kläder som jag tycker om.

För som min kära pappa en gång sa:

“Ingen stil är också en stil.”

ANNONS