KRÖNIKA: Löften är en sak – men måste man hålla dem också..?

ANNONS
|

Följ Meekatts blogg här!

Det här med att inleda det nya året med en ”vit” månad är säkert nyttigt för både kropp (lever) och själ. Om man inte väljer att tolka det som att man bara får dricka vitt vin. Men att kombinera detta med sockerförbud är bara idiotiskt. Vem kom på det här? Var jag ens nykter när jag sa det eller var jag i sockerchock efter julens alla knäck? Ett oerhört korkat beslut som resulterat i ett uselt humör, ett ständigt öppnande av skafferi och kylskåp och smygdrickande av Pepsi Max i Take Away-muggen från Espresso House. Känns ju stabilt.

ANNONS

Jag öppnar kylskåpsdörren och tror att det ska stå en stor smarrig chokladtårta där inne. Eller semlor! Det gör det inte. I stället hittar jag en sönderklämd räkosttub, en dassig leverpastej och en massa kolsyrat vatten i ”heja-mig-som-kolsyrar-själv-flaskor”. Skittråkigt. Så då går jag och sätter mig i soffan igen och biter på naglarna för att 15 minuter senare återvända till kylskåpet och komma på mig själv stå och fantisera om chokladtårtor. Bra motion får jag i alla fall med allt spring mellan köket och soffan.

Det här med nyårslöften och förbud är egentligen idiotiskt. Jag tycker faktiskt det. Livet ska inte handla om förbud utan om att hitta bra sätt att leva på. Men nu var barnen taggade på detta och hade flera kompisar som belönades på nyår med 1 000 kronor för ett sockerfritt år. ”Snälla mamma, kan vi också prova?!” Eeeh…jag misshandlar mig själv inombords samtidigt som jag hör mig själv säga ”Självklart! Vilken bra idé! Vi kör alla tre!” Hur tänkte jag där? Varför drog jag in MIG i detta?! Vem ska ge mig 1 000 kronor? Och ärligt talat…det är ju absolut inte värt det. Det kommer sluta med att barnen hittar mig i fosterställning på köksgolvet med sprutgrädden i högsta hugg. När man har förbud blir ALLT med socker i lockande. Kanske lika bra att jag betalar barnen 1 000 kronor nu direkt för att få lov att äta godis.

ANNONS

Facebookflödet fylls med ”klapp-på-axeln-inlägg” och alla är ivriga med att checka in på gymmet, lägga ut selfies ifrån spegeln på gymmet och lägga ut bilder på sina resultat på crosstrainern. Heja er! Men snart är januari över och vi ses på fiket igen. Själv inledde jag året med att mejla mitt gym och säga upp mitt medlemskap. Efter fem månaders förhållande utan en enda date inser jag att vår framtid tillsammans är dömd att misslyckas. Så jag gjorde slut. Tack för den här tidens fakturor. (Tänk så mycket choklad jag kunde köpt för de pengarna!? Och VIN!) Och ärligt talat, vill jag ha en klapp på axeln och en massa likes så kan jag ju alltid svänga förbi med elcykeln och ”checka in”. Ingen behöver ju veta att jag egentligen cyklade till stan för att käka en semla.

Alice, min dotter som nyss fyllt tio år, har förutom godisförbudet tagit sig an nyårslöftet/utmaningen att diska en gång om dagen. Det var helt självvalt och hon följer det än. Lillebror lovade samtidigt att INTE diska en enda gång. Han håller det också. Klokt att ta sig an utmaningar som man känner att man kan leva upp till! Det får bli mitt försenade nyårslöfte – lova bara saker som går att hålla. Sockerförbudet var liksom dömt att misslyckas. För sån é jag.

ANNONS

Over and out.

ANNONS