HP GRATTAR…
… Jennifer Martinsson, studerande, som fyller 20 år den 31 augusti.
Hon tänker trots det inte sluta med idrotten. Inte för själva tävlandet utan för nöjets skull.
Precis som maratonloppet i Bromölla förra året där tiden det tog att springa de 4,2 milen inte var det minsta intressant. Däremot sprang hon 2,5 kilometer på 9 minuter och 56 sekunder för cirka sex år sedan.
– Jag vann Laholmsloppet fyra gånger i rad då, men är inte det minsta tävlingsintresserad i dag, försäkrar hon.
Jennifer springer enbart för välbefinnandets skull. Det är bara motion som gäller. Tre gånger i veckan ger hon sig ut på den en mil långa löparrundan. Hon gillar skog och natur och ger sig ut i spåret alla årstider, även vintertid, bara det inte är flera minusgrader.
Jennifer är uppvuxen i Mellbystrand där hon gick de första åren i skolan. På högstadiet blev det Laholm och efter det valde hon John Bauergymnasiet i Halmstad för att plugga hälso- och idrottsprogrammet.
– Jag är egentligen en riktig idrottstjej.
På John Bauer testade hon på de flesta idrotter, inte minst löpning med både korta och långa distanser. Hon föll för de långa.
Att jobba som idrottslärare var en dröm Jennifer hade flera år. Men tack vare psykologikursen på gymnasiet ändrade hon inriktning totalt. Dessutom hade hon sommarjobbat på ett äldreboende och upptäckte hur roligt det var att jobba med människor. Det gör man visserligen som lärare också. Men som Jennifer menar:
– Då ger man bara instruktioner. Jag vill jobba mer vårdande och med människors psykiska hälsa.
– Som lärare kommer man ju aldrig från skolvärlden.
Om två år då utbildningen på Malmö högskola är klar har hon förmodligen suttit färdigt i skolbänken. För Jennifer har bestämt sig.
Men att det var så svårt att hitta studentlägenhet hade hon nog inte riktigt väntat sig. Men det har löst sig. De första veckorna bor hon hos släktingar och hoppar någon av sin utbildning är chansen stor att hon därmed får egen bostad.
Jennifer gillar att resa, och har varit flera gånger i Asien, närmare bestämt i Filippinerna, där hennes mamma är född. Men nu hägrar Thailand. Att åka till Filippinerna och träffa de 30 kusinerna vill hon definitivt göra fler gånger i sitt liv, men först handlar resorna om andra miljöer.
– Att åka till Filippinerna är inte semester. Det är ju en släktträff!
Familj: Föräldrarna Mats och Alice, yngre brorsan Jan och golden retrievern Lukas, 13 år gammal.
Fritid: Motionerar och umgås med kompisar. Och bara är!
Filmer: Titanic och A Walk to Remember en gripande film om en flicka med leukemi och en fantastisk kärlekshistoria. Tyvärr slutar filmen tragiskt.
Framtiden: ”Om tio år jobbar jag inom psykiatrin i Malmö, har familj och eventuellt hus”.
Födelsedagen: Släktkalas. ”Längre fram firar jag förhoppningsvis också med nya kompisar i Malmö”.
