På sin egen gata. Kedjehusen utmed Sunnanvägen på Rotorp är Roland Hübels skapelse. Han och hustrun Ulla-Britt bor givetvis i en av kåkarna sedan 1958.
På sin egen gata. Kedjehusen utmed Sunnanvägen på Rotorp är Roland Hübels skapelse. Han och hustrun Ulla-Britt bor givetvis i en av kåkarna sedan 1958.

Invandraren som blev framgångsrik arkitekt

Det har gått bra för invandrargrabben som kom till Sverige 1948. Han ritade de första kedjehusen i Halmstad och skapade stora delar av Åled. – Hoppas jag har gjort någon nytta med min utbildning, säger arkitekten Roland Hübel.

ANNONS
|

Religionsläraren på skolan i Bodenbach i Sudetenland, nuvarande Tjeckien, ville att Roland skulle söka in till prästseminariet men den unge mannen hade andra planer.

– Jag ville bli arkitekt och hade jättebra betyg. Jag var egentligen för ung för att komma in på arkitektskolan och fick göra ett extra inträdesprov som jag klarade.

1941 började Roland studierna men fick tre år senare avbryta dessa för att han blev inkallad och fick tjänstgöra i tyska armén på östfronten, där man krigade mot ryssen.

– Jag kom därifrån, visserligen sårad men…

Efter krigsslutet 1945 gjorde Roland klart studierna i Kassel, Tyskland. Sedan hände något fruktansvärt. Han och många andra blev fördrivna från Sudetenland.

ANNONS

– Vi var tre miljoner människor som blev utdrivna och spriddes över världen.

1948 hamnade Roland i Sverige och fick följande år anställning på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Där blev han medarbetare till Kungliga byggnadskommittén med uppdrag att projektera Chalmers byggnader. Därefter var han anställd några år på arkitektfirmor i Halmstad och Malmö.

1952 blev han också lärare i fäktning på I 16.

– Det var innan jag blev svensk medborgare. Det var roligt. Flera av mina elever gjorde karriär och några blev överstar.

I mitten av 1950-talet jobbade Roland på konsultbasis i dåvarande Enslövs kommun och hade hand om bygglov och gjorde detaljplaner.

– Landsbygdskommunerna hade ingen fungerande byggverksamhet och hade svårt att komma i gång med projekt. Man har fullföljt de detaljplaner efter hand som jag gjorde då.

I och med att inflyttningen i Åled ökade kom också service med affärer och skola. Roland ligger också bakom ritningarna till samhällets församlingshem och bankhus.

Då hade han redan startat en egen arkitektbyrå i Halmstad och projekterade stadens första kedjehus, belägna utmed Sunnanvägen på Rotorp, som stod färdiga 1958. I ett av dessa bor han och hustrun Ulla-Britt fortfarande.

ANNONS

– Husen blev mycket populära.

Sedan dess har han stått bakom uppförandet av många byggnader. Bland annat Fegens kapell, Hertings kyrka i Falkenberg, som han fått mycket beröm för, banklokaler i Lidhult och Smålandsstenar samt ett äldreboende där.

I början av 1960-talet tjänstgjorde Roland vid Byggnadsstyrelsens stadsplanebyrå i Stockholm och blev behörig stadsarkitekt. Sedan fort- satte han arkitektarbetet i Åled fram till kommunsammanslagningen med Halmstad 1974.

Han jobbade även som lärare i byggnadstekniska ämnen och stadsplanering på Kattegattskolan.

– Jag tyckte att det var roligt att vara lärare. Det var en mycket fin verksamhet på skolan. Många elever läste vidare och fick höga befattningar i samhället.

Sista uppdraget var som biträdande stadsarkitekt i Nynäshamns kommun. Numera sitter han på sin kammare och följer med stort intresse byggverksamheten i Halmstad och kommunens handläggning av bygglovs-ärenden och den pågående översiktplaneringen.

Familj: Hustrun Ulla-Britt, fyra barn, nio barnbarn.

Bor: Rotorp.

Intressen: Litteratur, läser nobelpristagaren Tomas Tranströmer. Även intresserad av historia, klassisk musik och kyrklig konst.

Födelsedagen: Firas tillsammans med familjen.

ANNONS