Läs även: På långtur med flyttfåglarna – våra outtröttliga resenärer
Hur föddes ditt intresse för fåglar?
– Som tolvåring fick jag följa med ett gäng medelålders fågelskådare på en exkursion i Gullbranna, vid Genevadsåns mynning. Vi skulle vara där hela natten och jag minns hur fågelsången tystnade sent på kvällen, för att komma i gång igen i gryningen. Det var en magiskt vacker morgon, och snart kom stora flockar med prutgäss flygande över oss. En av farbröderna berättade att gässen hade varit i Biscaya och skulle ta sig ända till den sibiriska tundran. Det kändes så exotisk – och där blev jag fast för livet.
Det här var 53 år sedan – känns det inte som att allt upprepar sig i fågelvärlden?
– Nej, inte alls. Efterhand som du lär dig mer och mer, inser du att det finns så mycket du inte kan. Dessutom har den nya tekniken gett helt nya insikter. I dag kan vi med hjälp av sändare följa flyttfåglarna i realtid, och dna-tekniken gör att vi med blodprov kan härleda släktskap ner på individnivå. Det finns en undersökning av trastsångare runt en sjö i Närke, som visat att en viss hanne är far till en herrans massa ungar. Tydligen sjunger han lite längre och mer varierat än de andra hannarna, vilket har gjort att honorna har stått i kö för att få para sig med honom.
Har du några fler ”nya rön” att berätta om?
– Det finns hur mycket som helst! Till exempel pågår en intressant debatt mellan forskarna om intelligensen hos kråkfåglar och papegojor. Det ena lägret anser att det finns bevis för att de är lika smarta som schimpanser, medan det andra lägret menar att det bara är nys. Jag vet inte vem som har rätt, men helt klart är att kråkfåglar är väldigt läraktiga och kan dra egna slutsatser.
– Däremot är ”klok som en uggla” inte med sanningen överensstämmande. Ugglor är inte dumma, men inte heller särskilt smarta.
Hur många fåglar – och fågelläten – kan du identifiera?
– Jag kan nog identifiera ett par tusen fåglar och ett par hundra läten. Men det är inte så märkvärdigt, en liten tita kan komma ihåg uppemot tusen olika gömställen. Den arten hamstrar nämligen mat i goda tider och lägger dem i olika gömmor – som den måste komma ihåg när födan tryter…
Hur är intresset för fågelskådning i dag?
– Det har ökat ända sedan början av 2000-talet. Och dessutom är många av de nya medlemmarna kvinnor, vilket är jätteroligt. För ett par år sedan gick jag igenom vårt medlemsregister och jämförde den boom vi hade i början av 1970-talet med dagens ökning, och det visade sig att då var cirka en procent av de nya medlemmarna kvinnor – i dag är det 45 procent.
– Det har gjort stor skillnad. Förr kunde det stå små grupper av män vid de stora magneterna, som Ölands södra udde eller Falsterbo, och ingen berättade vad de hade sett. Nu pratar alla med alla, det är mycket mera öppet och generöst.
Vilken är din favoritfågel?
– Den som finns utanför mitt sovrumsfönster därhemma: tornseglaren. Den är en kraftfull flygare som kan komma upp i 110 kilometer i timmen på kortare sträckor. Det är fantastiskt att sitta ute och ta ett glas vin en ljum sommarkväll och höra hur den liksom ”svischar”. (Här tar Anders upp sin telefon och låter mig lyssna på lätet via appen Fågelguiden).
Finns det något som är utmärkande för en fågelskådare?
– Kärleken till naturen – och att man värdesätter en god fika, haha.
I dag publicerar vi din första artikel om fåglar och sedan återkommer du en gång i månaden. Kan du berätta lite mer om vad du tänker skriva om?
– Jag har massor med idéer. Några av mina rubriker är ”Varför är fiskmåsen så arg?”, ”Nysvenskar i fågelvärlden” och ”Fåglar är som folk är mest – en smygtitt i fåglarnas sociala liv". Som sagt, det finns hur mycket som helst att berätta om fåglar.
Fotnot. På www.xeno-canto.org kan man lyssna på ett stort antal fågelläten gratis.
