”Alla barn behöver få veta det här”

Thomas Masson är utbildad lärare i biologi, hem- och konsumentkunskap och idrott och hälsa. Han arbetar i årskurs 6–9 på Söndrumsskolan med specialundervisning för elever med neuropsykiatriska funktionsvarianter. Idén att skriva en bok för barn om hur de själva kan påverka sin hjärna, för att öka sitt psykiska välmående, kom när han som lärare fick gå på en föreläsning om hjärnans utveckling och psykisk hälsa i ung ålder.

– Jag tyckte det var jätteintressant och kände att det här vill jag ge till mina barn, det här vill jag att de ska veta. Om de har kunskap om sin egen utveckling kan de ju också lättare påverka den, säger Thomas Masson.

Menad för något större

Han började därför klura på en bilderbok där budskapet från föreläsningen förpackades i en form som barn kan förstå. Först var boken ”Superhjärna” bara tänkt att ges ut i två exemplar – ett till var och en av Thomas Massons två söner. Men medan han arbetade med boken började allt fler i omgivningen intressera sig för den och när psykologen Bo Hejlskov Elvén beställde 50 exemplar till sin föreläsningsbokhandel insåg Thomas Masson att boken nog var menad för något större än bara de egna barnen.

– Nu tänker jag att alla barn behöver få veta det här. Jag skulle därför önska att boken skulle delas ut gratis vid femårskontrollen på alla barnavårdscentraler i hela landet eller tillsammans med alla Happy Meals på McDonalds.

Hjälp till självhjälp

I ”Superhjärna” får läsaren, som är tänkt att vara mellan tre och tio år, följa hjärncellen Neuro i hans jakt på nya hjärncellsvänner, så att de tillsammans kan bygga en superhjärna. På varje uppslag får läsaren ta del av en ny strategi för att ge Neuro fler kompisar – och därigenom hjälpa sig själv att må psykiskt bra.

– Tanken är att stötta barn att bibehålla den psykiska hälsa som de har som små genom att ge dem en strategi för hur de kan förstå och äga sin egen utveckling, säger Thomas Masson och tillägger:

– Det kan vara viktigt att påpeka att målet inte är psykisk hälsa hela tiden – man får må dåligt och vara trött och ledsen ibland. Utan målet är att kunna hitta sitt bästa jag även när man är trött och behöver varva ner.

”Känd från tv”

Förutom att han just har gett ut sin första bok är Thomas Masson även ”känd från tv”. Något som har en lite rolig bakgrundshistoria.

– När jag var ute och joggade en dag i närheten av Grötvik såg jag att det växte strandkål där. Jag tog en bild och skrev att nu blir det wok på strandkål och la ut på Facebook i gruppen ”Vilda ätliga växter i Sverige” som har 28 000 medlemmar. Det ledde till visst ståhej eftersom strandkål är fridlyst på vissa platser. Så jag fick lägga upp ett nytt inlägg och tala om att strandkål inte är fridlyst i Halland och att här växer massor av strandkål, berättar Thomas Masson och skrattar.

Byt ut spenaten mot kirskål

Uppmärksamheten ledde till att han blev kontaktad av SVT Nyheter Halland som ville att han skulle ta med tv-teamet på en ”walk and pick” utmed Prins Bertils stig. Under den halvtimmes långa promenaden hittades inte mindre än 13 ätliga växter som sedan visades upp i ett par tv-inslag i våras.

– Det är lätt att glömma bort hur många olika smaker det faktiskt finns och bara hålla sig till de grönsaker och växter som finns att köpa i affären. Men i stället för att köpa en påse med spenat kan man gå ut och plocka lite kirskål som smakar ungefär likadant, och är minst lika nyttig, men räknas som ogräs. Då blir man av med ogräset och slipper samtidigt att åka till affären, kommenterar Thomas Masson.

Koka saft på älggräs

Hans bästa tips till den som aldrig har kokat egen saft är inte att plocka jordgubbar eller hallon för att testa utan att i stället ge sig ut och plocka älggräs – ”finns i varje dike”, lindblom – ”finns i skogen” eller mjölkört – ”hittar du där det växer ogräs”.

– Då får du en ovanlig saft med annorlunda smak och en ny smakupplevelse på köpet, säger han.

Tar med elever på växtjakt

Thomas Massons intresse för ätliga vilda växter började under uppväxten. Mammas stora kunskap om olika växter och morfar, som var trädgårdsmästare, inspirerade mycket. Under studierna till biologilärare fylldes sedan kunskaperna på ytterligare. Nuförtiden försöker han överföra dem både till de egna sönerna ”de är fem och sju år vilket är en perfekt ålder att lära sig nya saker” och till sina elever.

– Vi tar ofta cykeln till Möllegårds naturreservat och går en promenad och letar efter ätliga växter, berättar han.