Inte bara solen utan familjelyckan strålar över paret där vi sitter på den gröna gräsmattan framför den teglade villan. Äldsta dottern Felicia, 14 år, umgås med tvååringen Izabella på en filt och Albin, 5 år leker i huset. Men idyllen är långt ifrån självklar.
Historien börjar i maj för 18 år sedan. Anna Hyll från Oskarström träffade Janne, döpt till Jan Erik, Nilsson från Hyltebruk på en hemvärnsövning där de engagerats som markörer.
– Det sa klick, vi bytte nummer och träffades redan helgen efter, minns Anna.
– Sen dess har vi varit oskiljaktiga, säger Janne.
Anna flyttade in hos honom året efter. Paret blev sambos och fick sitt första barn, men något giftermål blev det inte.
– Jag har velat flera gånger och tjatat men lagt ner det, säger Anna som minns hur hon tog upp ämnet när den nya sambolagen kom.
– Jag har haft inställningen: Varför lägga pengar på ett stort bröllop när vi kan resa någonstans. Mamma och pappa var inte gifta, replikerar Janne.
Men 2001 fick de något annat att tänka på som kom att kasta sin skugga över den unga familjen i åratal framöver. Janne fick cancer, en variant kallad non-hodgkins lymfon som drabbar lymfsystemet.
– Jag fick det i magen. Den största cancersvulsten var stor som en knytnäve. Hela magen var full, berättar han.
Överlevnadsgraden är enbart 30 procent, men cellgiftbehandling under ett halvår år tog bort 90–95 procent. Sen gäller det att hålla sjukdomen i schack.
– Det var en mycket tuff tid. Jag blev trött, orkeslös och infektionskänslig. Och kunde inte träffa folk, då blir man lätt isolerad, säger Janne.
– Det var som en egen värld, säger Anna som minns alla tabetter och sprutor han tog, men ser det som en fördel att de hade lätt för att prata och skoja med varandra.
Året efter, när han gått igenom det mesta av behandlingen, fick han besked om att hans far Sven hade avlidit i cancer. Det blev ett slag igen.
Chansen att skaffa fler barn var minimal. Paret försökte med insemination tre gånger utan resultat och hade nästan givit upp hoppet när läkarna gav dem en extra chans.
– Då tog det sig, i elfte timmen kom Albin.
Janne kunde gå tillbaka till arbetslivet men bytte jobb. Anna blev gravid för tredje gången, nu på naturlig väg. Men så gav sig den aggressiva sjukdomen till känna igen.
– Jag fick en knuta i nacken, stor som en golfboll.
Läkarna opererade ut svulsten. Men den här cancerformen kan bryta ut i lymfvävnaderna över hela kroppen när som helst.
– Jag får leva med vetskapen att den finns alltid i kroppen. Jag blir aldrig av med den, konstaterar Janne.
Benmärgstransplantation var en del av behandlingen den här gången. Izabella, som föddes under den här tiden, blev ett glädjeämne, men han fick en släng av depression.
– Man kan inte börja tycka synd om sig själv. Det gäller att hålla modet uppe.
Som om det inte räckte fick Janne en infektion i blodet som gjorde att läkarna måste skära upp ett stort hål i bröstet.
– Jag gick ner 19 kilo. Och fick dubbelsidig lunginflammation.
Men i dag har livet gått tillbaka till vardagliga banor och hela familjen och två stora släkter ser framemot bröllopet som ska hållas i Fegens kapell den 27 augusti.
– Det blir som en rolig grej efter allt elände vi gått igenom, säger Anna som hela tiden stått vid Jannes sida och stöttat. Hon friade helt oplanerat under ett restaurangbesök som han bjöd på för att fira hennes fördelsedag förra sommaren.
Janne har fått en ny syn på livet och sätter familjen, vännerna och framtiden i främsta rummet.
– Tidigare arbetade jag väldigt mycket men nu har jag insett att man inte är i så jättestort behov av pengar. Jag planerar inte så mycket för framtiden utan lever i nuet, säger han.
Familj: Anna Hyll, 32 och Janne Nilsson, 37 år (ska byta till Hyll).
Bor: Hyltebruk.
Arbetar som: IT-tekniker (Janne) och ekonomibiträde i Örnaskolans kök (Anna).
Barn: Felicia, 14, Albin, 5 och Izabella, 2 år.
Bröllopsresa: ”Vi har pratat om Bali. Många åker till New York men vi vill åka någonstans där det är mycket att se på, lugn och ro och vi kan koppla av”.
