Det har nu gått 35 år sedan kärnkraftsolyckan i norra Ukraina 1986.  Bild: Efrem Lukatsky
Det har nu gått 35 år sedan kärnkraftsolyckan i norra Ukraina 1986. Bild: Efrem Lukatsky

Vi vill inte glömma den fruktansvärda katastrofen och dess följder

Den 26 april minns vi som Tjernobyldagen. Det är nu 35 år sedan då kärnkraftsolyckan i norra Ukraina hände 1986.

Det här är en insändare. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i insändaren. Här kan du läsa fler insändare.

Katastrofen drabbade hela norra halvklotet. Det uppskattas att cirka 600 000 människor dog under uppröjningsarbeten, den närbelägna staden Pripjat evakuerades för gott.

Hur många tusentals människor som skadades och senare dog är okänt. I många år fick cancerdrabbade barn vistas på sommarlov utomlands, även i Sverige.

Sedan 2019 finns ett nytt hölje över den havererade reaktorn. Ändå kan delar av strålningen nå ut genom stål och betong. Det är bara radioaktivt damm som hålls tillbaka. För att få bukt med reaktionerna inne i denna sarkofag krävs ytterligare 100 år. Och pengar.

2018 hade det investerats 2,1 miljarder euro för områdets röjning enligt tyska radion (quarks.de). Än i dag är bökande vildsvin i södra Tyskland kontaminerade (Der Spiegel, 18/4-21). Även renarnas kött i Sverige undersöks framförallt i Västernorrland, naturen är fortfarande radioaktivt belastad.

I Laholm minns vi Tjernobyldagen varje år. Vi vill inte glömma den fruktansvärda katastrofen och dess följder. Samtidigt vill vi påminna om att kärnkraften som energislag tillhör en misslyckad teknologi. Den har aldrig byggts utan massiva subventioner från skattebetalarnas sida. Marknadsmässigt är den inte konkurrenskraftig – för att inte tala om säkerhets- och avfallsproblemen.

Italien, Tyskland och Schweiz beslutade om att lämna kärnenergin efter Tjernobyl- respektive Fukushima-olyckan 2011. I Europa är det bara Frankrike och Finland som bygger nya kärnkraftverk. Olkiluoto 3 har nu fått klartecken efter många års fördröjning och en kostnadsökning från 3 till över 10 miljarder kronor.

”Vi har gjort allt vi kan för att allt ska fungera, men det gäller att minnas att det är frågan om teknik och att problem kan uppstå”, sa Jouni Silvennoinen projektledaren till Hufvudstadsbladet (22/3-21).

Kärnkraften räddar inte klimatet. Den är intressant endast av militära skäl, bidrar till jordens uppvärmning och producerar avfall som är livsfarligt i 100 000 år. Klimatet räddar vi med besparingar, effektiviseringar och en snabb utbyggnad av förnybar energi.

Folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapen

Susanne Gerstenberg, Gunaino Enqvist, Monica Persson, Lena Angviken, Per Wikholm