På en häll mellan ekarna sticker familjen Borghardts lekfulla tornhus upp. Inte är det blått och inte är det runt, men Mumindalen kan ändå inte ligga långt borta.
Bakom ryggen brer inlandets milsvida skogar ut sig och en halvmil västerut, bakom bergknallen där solen går ner, ligger det skummande havet. Naturen kryper ända fram till knuten och är som ett extra rum att hämta kraft, inspiration och material ur.
Det har gått 14 år sedan Fredrik Borghardt köpte tomten med en gammal sommarstuga på, rev stugan och byggde sig ett nytt hus spik för spik – på bara åtta månader.
– Min byggfilosofi är att det ska gå snabbt och kräva så lite material som möjligt. Därför bygger jag med synliga konstruktioner. Varför ska man dölja saker som inte behöver döljas? Jag tycker att det ser coolt ut, säger han.
Omålad råspont
I arbetsköket hänger eldragningarna och fläktröret öppet på väggen under takkonstruktionen av åttatumsbrädor och omålad råspont. Den väl tilltagna arbetsbänken har Fredrik byggt av sitt favoritmaterial, furuplank. Restaurangkänslan är påtaglig och köket inbjuder till att laga fångsten från den egna jakten och fisket.
– Nackdelen med att inte klä in och sätta upp sånt som innertak är att det blir lyhört. Men man behöver ju inte se det som en nackdel heller. När man hör varandra kommer man nära. Det blir en trygghet för barnen, inflikar Lina medan sjuårige Stig och fyraårige Gunnar stojar i bakgrunden.
För numera bor det en hel familj i huset som Fredrik byggde. Just när huset och den intilliggande verkstaden stod klara träffade han nämligen Lina. Hon bodde då i Oslo. Fredrik flyttade upp till henne. Ett år senare gick det gemensamma lasset till Fredriks hembyggda drömhus. Lina lämnade ett storstadsliv som mest bestod av jobb och resor.
– Det var som en djungel här med ginst och kaprifol. Jag såg den upptrampade stigen mellan huset och verkstan och tänkte att Fredrik tillbringar mycket tid där. Jag skulle också komma att behöva ett rum för kreativa projekt, säger Lina.
Det var som en djungel här med ginst och kaprifol.
Fredrik fick ge sig på etapp två: Tornet. Det gjordes som en utbyggnad på den befintliga huskroppen. På bottenplanet inreddes ett vardagsrum och en trappa upp ateljén med förvaringsloft. Lina är uppvuxen i en konstnärsfamilj och har målat, tecknat och skapat så länge hon kan minnas.
– Jag hade min första konstutställning när jag var fem!
Uppväxten i en kreativ familj gav inställningen att det man önskar sig kan man åstadkomma själv, ett synsätt som hon delar med Fredrik. Tillsammans driver de formgivnings- och hantverksföretaget Svenska Station, vars möbler och inredningsdetaljer i trä och textil säljs genom Swedish Nature Collaborations på Kungsholmen i Stockholm.
Vackert dekorerade skåp
Resultatet märks också överallt i hemmet, som är möblerat med många fiffiga och vackert dekorerade skåp samt fåtöljer och stolar snidade i greenwoodteknik av Fredrik i verkstan.
På väggarna hänger egna och andras konstverk, framför allt grafik, som båda har ett gott öga till. Tryckta och vävda textilier (självklart vävda i en egenhändigt tillverkad grindvävstol), spånkorgar och läderarbeten… Det tar aldrig slut! Till och med de randsydda läderskorna i engelsk stil, som Fredrik bär, har han sytt själv.
– Jag har en enda läst och den är i storlek 44,5. Det tar fyrtio timmar att sy ett par skor, så det gör jag bara åt mig själv, säger han.
Det tar fyrtio timmar att sy ett par skor, så det gör jag bara åt mig själv
Annars är samarbete och utbyte med andra, helst i närområdet, en viktig del av livet. Fredrik arbetar som träslöjdslärare på Frillesåsskolan medan Lina far runt i Halland som företagsrådgivare inom kooperativt entreprenörskap. Svenska Station sköter de på fritiden och då är livet på landet, med möjlighet att ha verkstad och ateljé i anslutning till bostaden, närmast en förutsättning.
– Att leva i harmoni med naturen handlar om hållbarhet. Precis som slöjd gör, säger Lina och fortsätter:
– Nästa steg blir att få igång lite mer odling. Vi plockar och hämtar redan mycket mat i naturen, som svamp och björksav, kirskål och maskrosor. Nu ska vi anlägga en frukt- och bärträdgård också.
Gemensam trendspaning
För att kunna vara hemma ännu mer byggde de för några år sedan ytterligare ett hus på tomten. Byggnaden fungerar som studio, mötes- och kurslokal samt gästhus.
– Även om våra affärskontakter tyckte att det var mysigt att sitta i vårt kök kändes det inte riktigt professionellt, säger Lina.
Som vanligt inleddes bygget med en gemensam trendspaning och fundering kring vad huset skulle kunna rymma och hur det skulle se ut.
– Vi är ju lite hobbyarkitekter och gillar att designa, säger Lina.
Till sist bestämde de sig för att bygga ett triangelformat hus, en A-frame.
– Trekantsformen är så härlig i skogsmiljö, lite tipiaktig sådär.
Sedan var det dags för det praktiska arbetet. Lina byggde vägen fram med hjälp av en lånad grävmaskin – ”fatta hur svårt det är att köra grävmaskin!” – och Fredrik satte igång att snickra. Den största utmaningen var att få huset att smälta in i naturen och landa i sluttningen.
Skapandet pågår
I studion och verkstaden har det hållits kurser i indigofärgning och den japanska färgningstekniken shibori, i makramé och i täljning. Ateljén har fått flytta ut från tornrummet, som i stället har förvandlats till ett ljust familjesovrum. Nu smids planer på en frukt- och bärträdgården och stommen till ett litet växthus har också rests i skogsbrynet. Hemma hos familjen Borghardt tar skapandet aldrig slut.
Vem bor här?
Här bor: Lina Borghardt, 43 år, Fredrik Borghardt, 42 år, barnen Stig, 7, och Gunnar, 4.
Gör: Lina arbetar som företagsrådgivare på Coompanion Halland, Fredrik är slöjdlärare på närbelägna Frillesåsskolan. Tillsammans driver de formgivnings- och hantverksföretaget Svenska Station.
Fritid: Slöjdande, att uppleva och utöva kultur i olika former, vara ute i naturen, umgås med familj och vänner.
Bor: På landet i Frillesås i norra Halland.
Inspireras av: Musei-, mäss- och stadsbesök, naturen, folkkonst, arts&crafts, Japan, materialen i sig – och av varandra!
Fakta om husen
Bostadshuset: Bottenplattan är på 56 kvadratmeter. Detta plus tornet ger en boyta på runt 120 kvadratmeter. Ritat och byggt har paret Borghardt gjort själva. Fasaden är en traditionell, rödslammad träfasad. Det gula fönstret i vardagsrummet är återbruk, övriga fönster hemmabyggen. Taket är ett välvt, valmat tak i kinesk stil (men det syns bara om man tar sig långt ut på åkern framför huset…). Interiört består väggarna och snedtaken till stor del av råspont, målad med ägljetempera.
”A-framen”: Så kallas den triangelformade studion, som även fungerar som showroom, kurslokal och gästhus. Från början tänkte man bygga en studio av containrar, som båda tycker är fina byggelement. Men det visade sig svårt, dyrbart och inte så förnuftigt miljömässigt sett att omvandla containrar till ett hus med bostadskomfort. I stället valdes en A-frame med färdiga takstolar, cellulosaisolering och ett plåttak av aluminiumzink, som ska stå sig länge. Studion omges av ett trädäck med räcke i lärk.
Så bygger och inreder Lina och Fredrik
Tomten – ett lån från naturen: Den dag byggnaderna inte längre står på tomten ska inga spår finnas efter dem. I stället för att spränga, schakta och fylla ut står husen på plintgrund. En bottenplatta kräver också mycket betong, som är ett resursineffektivt material.
Material från närområdet: ”Jag har en kompis med sågverk i Veddige och en farbror med ett alldeles här intill. Allt virke är lokalt producerat” säger Fredrik. Genomgående används helst naturmaterial, som cellulosaisolering, OSB-skivor och lumppapp men konsekvensen är inte total. Praktiska orsaker och en tajt budget gör exempelvis att vissa väggar är isolerade med stenull.
Reversibla lösningar: Genom att bygga så att delar lätt kan plockas bort och förändras utan att man behöver riva bort en massa material ger flexibilitet. Trappan till loftet har till exempel flyttats flera gånger. ”Det är som med en gammal bil, som man kan meka med själv – enkelt” säger Fredrik.
Återbruk och spill: Att räkna noga på materialåtgången så att man inte får en massa över är grunden, men blir det ändå restmaterial sparas det och används till nästa bygge. Genom att handla second hand har Lina och Fredrik kunnat köpa flera designklassiker. Den enda nya möbeln i huset är sängen.
Miljövänliga material: Giftminimering är ledordet även om det ibland måste till kompromisser. Till exempel är man sparsam med hemelektronik, som är helt bannlyst i sovrummen. De färgtyper som använts är slamfärg, linoljefärg och äggoljetempera. ”Den är favoriten! Billig, lätt att blanda själv, enkel att måla med och åldras vackert. Och så luktar den så gott!”
Uppvärmning: Huset är traditionellt byggt med självdragsventilation, vedpanna, ackumulatortank och vattenburen värme. Studion har luftvärmepump och solpaneler på taket, som ett första steg mot ”off grid”-leverne.
Läs fler bostadsreportage:
Coolt sommarhus har blivit permanent boende
Håkan och Jeanette Laursen älskar sitt gamla hus på Vallgatan i Halmstad
