”Du ska vara försiktig med de fasta utgifterna och hoppa aldrig över en rad när du skriver, så varar böckerna längre.”
Det var råd som sparbanksdirektören Folke Willstrand gav till den då 30-årige Bengt Hansson. Så varade den första huvudboken för bostadsrättsföreningen Nyckelpigan också ända från 1959 till 1971.
Folke Willstrand var bostadsrättsföreningens ordförande under byggtiden. Byggaren Anton Jönsson hade dess förinnan kallat intresserade av att flytta in i det blivande huset till ett möte i Tivolipaviljongens café i Stadsparken den den 4 maj 1959.
Där var Bengt med. Det var ändå nära att han och hans fru Irene aldrig flyttade in.
– Vi hade satt upp oss för en lägenhet, men så tackade vi nej för vi tyckte det blev för dyrt. Då sa Anton Jönsson; ”Nu ska du inte vara dum. Du ska ju vara kassör i föreningen.”
Och så fick det bli. Huset stod färdigt för inflyttning 1961.
Ett halvt sekels räkenskaper finns nu prydligt nedtecknade för hand av Bengt Hansson och sparade i skrivböcker.
–Jag har aldrig haft någon dator. Det enda jag behövt är min Parker 51.
När HP träffar honom i styrelserummet, inrett i husets källare, har han tagit fram de gamla böckerna. Mellan pärmarna lever namnet på varenda bostadsinnehavare som någonsin bott i huset kvar.
Under ett halvt sekels tid har de 42 lägenheterna bytt ägare i genomsnitt 2,5 gånger. Totalt 140 överlåtelser finns noterade i Bengt Hanssons skrivböcker.
Under många år hyrde Hallandsposten in i sig bakom ett av skyltsfönstren som vetter ut mot Järnvägsgatan, vägg i vägg med Motorhalland. Även Arbetsförmedlingen har varit hyresgäst en halvtrappa ner från Trädgårdsgatan.
Själv köpte Bengt och Irene sin lägenhet för en insats om 4 233 kronor. Månadshyran låg på 262 kronor och 35 öre om man räknade in avgifter för garage, trappstädning och värme. Det var 1961. I dag är motsvarande hyra 3 235 kronor. Lägenheter som sålts har gått för dryga halvmiljonen.
Det var en lyx att flytta in i ett helt nybyggt hus, minns Bengt.
– Irene och jag bodde i en enrummare med kokvrå på Margaretagatan innan. Här fick vi tre rum och varmvatten och badkar. Det var nästan som att komma till himlen, säger han.
Men ursprungligen skulle det egentligen inte blivit något bostadshus, utan en textilfabrik på tomten. Fru Bina Magnusson från Örkelljunga köpte fastigheten 1954.
Så blev det istället byggaren Anton Jönsson som fick möjlighet att överta tomten och bygga huset som med sitt centrala läge längs Trädgårdsgatan blivit ett av stans mer kända.
Under 51 år, 10 månader och åtta dagar har mycket hunnit hända i huset. Det har varit renoveringar - det största var nog stambyte och renovering av alla 42 toaletter för sex år sedan. Bengt Hansson var den som representerade bostadsrättsföreningen vid byggmöten.
Sedan tre år tillbaka har delar av kassörssysslan avlastats genom att ekonomitjänster köps in från Riksbyggen.
I samband med att Bengt Hansson tackade för sig vid senaste årsmötet valdes Maria Sjöholm till ny kassör. Övriga i styrelsen är Ingemar Johansson, ordförande, Henry Eldehage, vice ordförande, och Bernt Malmqvist, sekreterare.
Även om han slutar i styrelsen tänker han fortsätter vara huset trogen. Alla trevliga människor som bott i huset, anger han som en anledning att han bott kvar. Sedan ska man inte förakta den god inverkan på hälsan som de 62 trappstegen upp till lägenheten har, tycker han.
–Ibland springer jag upp och ner tio gånger på en dag.
Bor: I Nyckelpigan, Laholm, och sommarstuga i Mellbystrand.
Ålder: 82 år.
Familj: Frun Irene, pensionerad lärare.
Styrelseår i Brf Nyckelpigan: 51 år, 10 år och åtta dagar.
Antal styrelsemöten: 322.
Yrkesliv: På Svenska bilpackningsfabriken i Laholm och sparbankanställd i Laholm respektive Ränneslöv.
Fritidsintressen: Veteranbilar – Bengt äger fem bilar från tillverkningsår 1963 till 1977 –kameror och fotgrafering samt arbete i föreningen Gamla Laholm och med sparbanksmuseet i Laholm.
