Det blev många turer i beroendepolitiken under mandatperioden vi lämnar bakom oss. Sverige skulle egentligen ha fått en ny ANDTS-strategi – hur det offentliga hanterar beroenden av alkohol, narkotika, doping, tobak och spel – redan 2021, men efter att förslaget som den S-ledda regeringen lade fram röstades ner blev det att gå tillbaka till ritbordet.
Först i våras kunde en reviderad version klubbas igenom.
När det begav sig skrev riksdagsledamöterna Johan Hultberg (M) och Pia Steenland (KD) om varför man valt att stoppa regeringens strategi i en artikel i Göteborgs-Posten (8/6-21). Dels pekade de på bristen på konkreta åtgärder i den framlagda strategin. Men oppositionen efterfrågade även mer hänsyn till skillnaden i skadeverkningar mellan olika nikotinprodukter.
Där S-regeringen ville se ett minskat bruk, punkt slut, efterfrågade M och KD i stället en strategi med minskade skadeverkningar som mål – som därför tar hänsyn till att vissa nikotinprodukter är betydligt mindre skadliga än andra. Kritiken ledde till att flera myndigheter fick i uppdrag att ta fram nya kunskapsunderlag.
Det kan vara ett steg mot en mer evidensbaserad politik, och nu när M och KD med all sannolikhet tar plats i regeringen inom kort kommer det att vara upp till bevis. En ny ANDTS-strategi ska läggas fram mot slutet av mandatperioden, en möjlighet som inte får slarvas bort.
Om det är något som varit tydligt de senaste åren är det att regeringen, och då särskilt Socialdemokraterna, ofta agerat stoppkloss för ett synsätt grundat i vetenskap när det kommer till beroendepolitiken. I stället har dogmer fått styra. Det gäller inte bara tobaken.
Trots att flera tunga aktörer – däribland Folkhälsomyndigheten och SKR – ansåg att den nya narkotikautredningen inte borde undanta den politisk känsliga frågan om kriminaliseringens effekter ville socialminister Lena Hallengren (S) inte lyssna. I strid med socialutskottet, kan också tilläggas.
Att det är just tobak och narkotika som hamnat i centrum har goda – men väldigt olikartade – skäl. Den uppsjö av nya nikotinprodukter som kommit ut på marknaden de senaste åren har behövt regleras, men har även potential att verka skadereducerande eftersom de är betydligt mindre farliga än cigaretter.
Samtidigt har Sverige fått en oroväckande hög narkotikadödlighet, och gängskjutningar kopplade till den omfattande illegala narkotikahandeln. Trots nolltoleranspolitiken som legat fast i decennier.
Det är frågor som kommer behöva hanteras, med utgångspunkt i välgrundad vetenskap under de kommande åren. För nästa socialminister är det bara att kavla upp ärmarna.
