Tondövt eller inkluderande? Det var olika uppfattningar om hur det politiska styret Ansvar för Halmstad har arbetat med att ta fram en ny strategi för kommunen.
Det var på onsdagens fullmäktigemöte som den nya strategin skull antas, strax före den stora debatten om budgeten för nästa år. Det kom hårda ord från oppositionen om arbetet med den nya strategin och där styret med S, M och KD, helt på egen hand tycks ha bestämt innehållet.
Vänsterpartiets Tania Bengtsson menade att det var tondövt av styret att säga nej till allt. Leif Liljebrunn från Halmstads lokala parti var inne på samma linje och sa att det inte var någon diskussion på kommunstyrelsens möte om den nya strategin.
Kommunstyrelsens ordförande Stefan Pålsson (S) konstaterade att man bjudit in till en konferens och att man på ett kommunstyrelsemöte ägnat en eller en och halv timme och ”hängde upp lappar på väggarna”, som han beskrev det.
”Att vi var med och diskuterade den i en timme, tack så hemskt mycket för den. Post-it-lappar räcker inte till för att få en strategi som är hållbart förankrad i kommunstyrelsen”, kontrade Leif Liljebrunn.
Stefan Pålsson försvarade sig bäst han kunde och menade att till sist är det ”någon som måste knattra på tangentbordet” och ”det kan inte alla människor i hela kommunkoncernen göra.”
Här får man ge flera oppositionspartier helt rätt. Även om själva strategidokumentet till stora delar besår av självklarheter är det bra att det finns. Det visar på vilka styrkor som Halmstad har och hur man ska arbeta vidare med dem. En sådant dokument hade givetvis mått bättre av att alla partier, även de som inte sitter i kommunstyrelsen, hade fått vara mer delaktiga i dess utformning. Det är så man bygger en bra grund för en ”gemensam långsiktig färdriktning för Halmstads kommun”.
Vad som troligen ligger bakom styrets agerande att inte helt släppa in andra partier handlar om de interna diskussionerna inom Ansvar för Halmstad. Än så länge har det inte sipprat ut något som tyder på oenighet eller hårda förhandlingar mellan de tre partierna i styret. Men givetvis förekommer det. Att först ha förhandlingar inom styret och sedan "förhandla" med övriga oppositionspartier är så klart obekvämt. Och behöver man inte göra det, på grund av att man har egen majoritet, så gör man heller inte det. Se där en sammanfattning av det politiska klimatet i Halmstad.
Alla tycker inte likadant, och så ska det vara. Men kan alla partier utgå från samma strategi och samma problembeskrivning är mycket vunnet för framtida beslut.
Att det politiska styret inte har lyssnat på de andra partiernas synpunkter är symtomatiskt men samtidigt synd. För det borde ju vara tillsammans som politikerna tar sig an Halmstads större utmaningar. Det blir en rejäl bakläxa för Ansvar för Halmstad.
Efter att den nya strategin för Halmstad klubbades enligt liggande förslag var det dags för mötets stora ärende, budgeten för nästa år. Efter en lång dags debatt antogs styrets budgetförslag rakt av. Det är så kommunen styrs – i majoritet.
