Utan att veta kan man kanske tro att det är de digitala sociala medierna som bidrar till demokrati, hälsa och ett inkluderande samhälle. Sanningen kan dock vara en helt annan. Till exempel är Facebook ett socialt forum på internet som skapar en i många fall falsk tro på inkludering i civilsamhället. I stället handlar det oftast om att godtrogen göra sina val av kanaler för information och upplevelser.
I grupper och ”trådar” florerar inte sällan okunskap och överdrifter. Värsta sorten av okunskap sprids medvetet genom olika konspirationsteorier vilket har en destruktiv inverkan på civilsamhället och accelererar behovet av folkbildning. Det förhöjda säkerhetsläget som nu råder i Sverige riskerar också att göda osanningar, men även oseriösa insamlingar i försök att tjäna pengar på människors rädsla.
Ett sunt inslag i civilsamhället är i stället alla de samhällsinriktade föreningar och organisationer som drivs ideellt och saknar vinstintresse. En kategori är barn- och ungdomsorganisationer, till exempel Friluftsfrämjandet och 4H. Även pensionärsverksamhet och nykterhetsverksamhet kan få ekonomiskt stöd från samhället om kriterierna uppfylls, till exempel när verksamheten är hälsofrämjande och opinionsbildande.
En av de viktigaste folkbildande uppgifterna i landet har studieförbunden. I Halmstad finns elva förbund. Definitionen för studieförbunden beskrivs av paraplyorganisationen Hallands Bildningsförbund enligt följande: ”Studieförbunden skall stärka och utveckla demokratin, öka människors möjligheter att påverka sin livssituation, höja och utjämna nivåer inom bildning och utbildning, samt bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.
För många bryter studiecirkelverksamhet såväl ensamhet som isolering. Strävan efter ett inkluderande samhälle drivs på många beslutsnivåer, både i lokala och globala, sammanhang, inte minst genom FN:s program för hållbar utveckling ”Agenda 2030”, men likaså i den kommunalpolitiska vardagen i Halmstads kommun.
Studieförbunden är också en viktig kanal mellan beslutsfattare och kulturskapare. Bara i Halmstad handlar det varje år om flera tusen kulturprogram som genomförs genom studieförbunden, antingen själva eller i samarbete med andra organisationer. Efter Coronapandemin har det kommersiella nöjes- och kulturutbudet återhämtat sig. Men det småskaliga kulturutbudet utan vinstintresse är förstås lika viktigt i ett sunt samhälle. Genom studieförbundens omsorg och engagemang skapas förutsättningar lokalt för både kulturutövare och publik.
Studieförbunden hissar nu varningsflagg inför arbetet med statsbudgeten 2024. Den svenska över hundra år gamla traditionen av icke vinstdrivande folkbildning kan komma att utarmas. De statliga anslagen till studieförbunden har inte följt den ekonomiska utvecklingen. De senaste sju åren har ingen höjning skett, och nu finns det risk för att regeringen generellt sänker anslagen.
Alternativet till studieförbunden är inte att den frivilliga folkbildningen överlåts till kommunerna eller vinstdrivande intressen.
