Halmstad är en attraktiv kommun, och har de senaste åren växt så det knakar. I takt med att kommunen får fler invånare behövs det fler skolor. Därför är det mycket välkommet att striden om den planerade skolan i Snöstorp nu definitivt är över.
Detta efter att mark- och miljööverdomstolen inte ger prövningstillstånd för den överklagan som ett 30-tal grannar har lämnat in. Därmed med står sig mark- och miljödomstolens besked om att kommunen inte gjort något fel i ärendet med att ta fram en ny detaljplan för det aktuella området.
Kommunstyrelsens ordförande Stefan Pålsson (S) gläds åt beskedet.
”Vi vill sätta spaden i marken så fort det bara går. Vi är väldigt målinriktade på att bygga bort så många baracker som det bara går och då är ett sådant här besked välkommet”, säger han till Hallandsposten.
Det var för mer än tre år sedan som Halmstads kommun först presenterade planerna på att bygga en ny grundskola på ett grönområde i Snöstorp, mellan Prästvägen och City gross på Stenalyckan. Men den nya skolan möttes av högljudda protester av närboende i villaområdet. Kritiken har bland annat handlat om att skolan blir för hög, leder till ökad trafik och att den lockar till sig ungdomar och bus.
Trots att kommunen hörsammade en del av kritiken från grannar när man ritade om förslaget till den nya skolan fortsatte protesterna. Efter att politikerna antog den nya översiktsplanen i slutet av 2022 överklagades denna till mark- och miljödomstolen. Det är denna process som nu har nått vägs ände när mark- och miljööverdomstolen väljer att inte medge prövningstillstånd.
Bakgrunden till den nya skolan är att kommunen vill ta ett samlat grepp om skolorna på Andersberg, i Snöstorp och på Fyllinge. På grund av att Andersbergsskolan inte kunde byggas ut beslöts att den skulle göras om till en F–3-skola. I och med detta såddes fröet till att bygga en 4–9-skola på Snöstorp, och med elever även från Andersberg.
Skolan har fått namnet Lyckedalsskolan och kommer att ha plats för minst 625 elever. Enligt planen ska skolan stå klar redan till höstterminen 2026. Det blir då ett välkommet bidrag till att inte bara minska behovet av skolbaracker i Halmstad utan även för att att motverka den växande skolsegregationen i kommunen.
Från kommunens sida behöver man ofta väga olika intressen mot varandra när framtidens bebyggelse planeras. I det perspektivet är det viktigt att politikerna tar ut en riktning för kommunens utveckling som är bra för så många kommuninvånare som möjligt.
Att vara kritisk till att ens närområden förändras är förståeligt. Men det är också ett pris som man måste betala för att leva i ett samhälle som utvecklas.
En kommun som växer är inte på långa vägar färdigbyggd utan den utvecklas hela tiden. Detta innebär att den stad som man en gång vant sig vid kanske inte är densamma i framtiden. För många kan detta vara en smärtsam process; nostalgi väcker många starka känslor.
Då gäller det att lyfta blicken utanför staketet som omger ens villatomt. Det finns nämligen ett samhälle där. Och i detta samhälle behövs det skolor för att utbilda och fostra framtidens medborgare. Motsatsen, en kommun som inte växer eller inte bygger nya skolor, är faktiskt inget alternativ för Halmstad.
Därför är det viktigt att hålla fast vid detta: Flitigt nya skolor bygg, så att Halmstads framtid kan bli trygg.
