Avveckla Rydöbruks förskola och skola. Det är kort och gott slutsatsen för den utredning som barn- och ungdomsnämnden i Hylte kommun låtit tjänstepersoner på kommunen göra och som presenterades i veckan. De främsta anledningarna till förslaget är att skolan har vikande elevunderlag, undermåliga lokaler och att det är dyrt att driva en skola i Rydöbruk.
Det är nu politikerna som har framtiden för Rydöbruks skola i sina händer. Först ska utredningen behandlas på ett extrainsatt möte med barn- och ungdomsnämnden den 16 maj, och det slutgiltiga beslutet ska enligt planen tas av kommunfullmäktige den 16 juni. Fram till dess lär debatten om Rydöbruks skola vara intensiv.
Det är ingen lätt uppgift som politikerna i Hylte nu står inför. Att stänga en skola får en stor påverkan för många, och då inte minst barnen som går på skolan. Ändå finns det en kommunal verklighet som måste hanteras, och den stavas helt enkelt pengar. I en kommun av Hyltes storlek med ett invånarantal på strax under 11 000 finns det begränsat med resurser, inte minst när det gäller att bedriva skolundervisning i småorterna.
Debatten om framtiden för Rydöbruks skola är inte ny, och det är inte första gången som skolan står inför ett nedläggningshot. I en rapport som kom i början av 2019, och som kommunen beställt, rekommenderades att skolan skulle läggas ned och att eleverna skulle flyttas över till skolan i Torup. Den gången sade det politiska styret Framtid Hylte, med fyra partier, nej (HP 23/1-19).
Frågan aktualiserades på nytt 2020 då Centerpartiet i sitt budgetförslag föreslog att skolan skulle läggas ned med hänvisning till att lokalerna var i stort behov av renoveringar och att eleverna skulle få en mer likvärdig skolgång på en större skola. Även denna gång sa det politiska styret med kommunrådet Ronny Löfquist (S) i spetsen nej, även om han kunde hålla med om att utvecklingen av elevunderlaget i Rydöbruk är bekymmersamt (HP 1/10-20).
Sedan dess har det i stort sett inget hänt, förrän nu.
När Hallandsposten i veckan rapporterade från Rydöbruk var det många föräldrar och invånare som var upprörda. Att stänga skolan innebär en katastrof och tar död på hela samhället, var några omdömen.
Enligt kommunens utredning har skolan i Rydöbruk för få elever för att det ska vara ekonomiskt försvarbart att bygga en ny skola eller renovera den. Men detta köper inte Rydöbruksborna.
”Det är inte våra barns fel att de inte har skött skötseln av skolan, Hyltebostäder har lyst med sin frånvaro i fruktansvärt många år”, sa Camilla Kulju till HP (27/4).
Ett annat tungt argument till att skolan ska avvecklas är ett att elevunderlaget i Rydöbruk minskar, men Caroline Norén håller inte med.
”Ett vikande elevunderlag finns inte bara i Rydöbruk utan i hela kommunen. Det går upp och ner genom åren. Ska vi bygga en ny skola sedan när det plötsligt blir generationsskiften eller när barnfamiljer flyttar in”, sa hon till HP (27/4).
Så hur är det, vad kostar det att bygga en ny skola eller att renovera den? Och hur är det med elevunderlaget? Detta har utredningen tittat närmare på.
Det heter som sagt att elevunderlaget för Rydöbruks skola sjunker, och kommer att göra så fram till läsåret 28/29. Därmed kommer skolans kapacitet på 80 elever att utnyttjas sämre. Detta faktum är ett tungt vägande argument till förslaget att skolan ska avvecklas.
I dag utnyttjas 85 procent av platserna på skolan medan nyttjandegraden enligt utredningens prognos sjunker till 59 procent till läsåret 28/29. Ser man på närliggande Torups skola så står den för en liknande utveckling, det vill säga från att skolan i dag nyttjas till 83 procent men sjunker till 57 procent till läsåret 28/29. Det finns dock en väsentlig skillnad mellan skolorna och det är att det sker en utbyggnad av Torups skola till det kommande läsåret, vilket gör att kapaciteten ökar, och därmed minskar också nyttjandegraden.
En nedläggning av Rydöbruks skola med hänvisning till ett vikande elevunderlag har alltså egentligen inte med Rydöbruk som ort att göra, utan mer med att man redan har beslutat om en renovering och utbyggnad av Torups skola. Vägvalet är så att säga redan gjort, Torups skola renoveras medan Rydöbruks skola inte gör det. Och då är det ju också rimligt att man från politikens sida är ärlig med detta vägval – som så att säga redan är gjort.
För hela Hylte kommun finns det också en överkapacitet på skolplatser. Stänger man ner både skolan och förskolan i Rydöbruk så minskar så klart denna överkapacitet när eleverna flyttas därifrån. Det är kanske just detta som är det bärande argumentet i att stänga skolan, det blir bättre ekonomi för andra skolor i kommunen.
Därför är det fel att peka ut Rydöbruk som en problemort som på sikt inte kan fylla sin skola med elever, när hela kommunen har samma utmaning.
Ett annan svår utmaning för Rydöbruks skola är att dagens lokaler är undermåliga och i starkt behov av renovering, alternativt att det byggs nytt. Och här är utredningen inte nådig i sina beräkningar. Det billigare alternativt, en om- och tillbyggnad av skolan, beräknas kosta cirka 47 miljoner kronor medan en helt ny skola går på drygt 60 miljoner kronor. Det är alltså väldigt mycket pengar med tanke på skolans storlek.
Men nog om ekonomi, det viktigaste är ändå att alla elever i Hylte kommun kan erbjudas en så likvärdig skolgång som möjligt. Kan eleverna på Rydöbruks skola få det?
Starkt kopplat till en bra kvalitet på undervisningen är trygghet och studiero, och där kan en småskola ofta ha goda möjligheter till en bättre social sammanhållning vilket gör att varje elev kan få mer uppmärksamhet.
Men det finns så klart också en baksida med en liten skola, och det handlar om kompetens och resurser. På en större skolenhet finns det ofta bättre tillgång till lärare i alla ämnen och att kunna erbjuda stödundervisning. Så på det stora hela har en större skola bättre möjlighet att tillgodose de olika behov som elever har än en liten skola. Och så är det även om man jämför Torups skola med skolan i Rydöbruk.
Givetvis är det viktigt att skolorna i Hylte kommun utnyttjas så effektivt så möjligt, det vill säga att man går mot en minskad överkapacitet eftersom den kostar pengar, både vad gäller lokaler och lärarresurser. Men än viktigare är ändå att alla elever i Hylte kommun kan erbjudas en så likvärdig skolgång som möjligt. Det är ju den största utmaningen att alla.
Det finns mycket som pekar på att det för eleverna i Rydöbruk är bättre om de flyttas över till en större skola med mer resurser, på så sätt kan likvärdigheten stärkas. Märk väl, detta är ingen kritik mot lärare som i dag arbetar på Rydöbruks skola, men faktum kvarstår att en större skola har bättre möjligheter än en liten skola att tillgodose elevers olika behov.
Däremot hade man på ett tidigare stadium kunnat rädda kvar skolan om man gjort välbehövliga renoveringar. Som läget är i dag både kostar det för mycket att antingen renovera eller bygga en ny skola i Rydöbruk. Samtidigt håller Torups skola på att byggas ut, vilket leder till en överkapacitet där.
Det finns alltså i dagsläget få rationella skäl till att behålla Rydöbruks skola, och ett stort ansvar för det har faktiskt det politiska styret med Socialdemokraterna i spetsen. Att inte tidigare ha satsat på Rydöbruks skola är också ett vägval, och det har man redan gjort.
Politiskt finns det i dagsläget ingen samsyn om framtiden för skolan. Under förra mandatperioden var Centerpartiet och Moderaterna för en nedläggning av skolan. Inför höstens val var Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och kommunens väl förespråkare för att skolan ska vara kvar i någon form, medan Socialdemokraterna och Liberalerna var avvaktande med sina besked.
Det 16 juni tar som sagt kommunfullmäktige beslut om skolan i Rydöbruk ska avvecklas eller inte.
