Det anser två av Sveriges fyra migrationsdomstolar. Sannolikt kommer Migrationsöverdomstolen att hålla med, men det beskedet lär dröja till september. Därför är det välkommet att Migrationsverket avvaktar med beslut om ansökningar där gymnasielagen åberopas, i väntan på rättslig vägledning.
Den svenska juridiken tar nu på ett sällan skådat sätt strid med den svenska politiken om en lag. Det är unikt och sensationellt.
"Gränsen har nåtts för hur lagstiftning får utformas", ansåg Lagrådet redan på remisstadiet efter att ha granskat regeringens förslag om att positivt särbehandla en utvald grupp om 9 000 ensamkommande, huvudsakligen män, från Afghanistan i syfte ge dem en ny chans att stanna i Sverige. Det är ingen nådig kritik från en instans som normalt sett är mycket försiktig med orden.
Men regeringen gick vidare med lagen ändå.
I sak kan gymnasieamnestin kritiseras hårt. Det är inte vackert att sortera ut en grupp människor och särbehandla dem enbart på grund av att de har skrikit högst, särskilt när de redan fått sin sak prövad och fått avslag. Så ska inte en rättsstat fungera. "Det ska vara ordning och reda", som statsminister Stefan Löfven (S) brukar säga. Med tanke på att statistiken är minst sagt nedslående vad gäller hur ensamkommande klarar att ta sig igenom gymnasiet, skulle sannolikt också fler undantag behöva följa på det första.
Men remissinstanserna har även slagit ner på formen. Lagstiftning får inte utformas på detta sätt. Det som påpekades av Lagrådet har nu även domstolar kommit fram till. På varsin av de båda möjliga grunder som regeringsformen medger har Migrationsdomstolen i Malmö respektive Stockholm nått slutsatsen att gymnasielagen inte får tillämpas.
I essän "Juridiken spänner musklerna" i tidskriften Kvartal (8/7) reder Jakob Heidbrink, docent i civilrätt, ut begreppen. Enligt regeringsformens 11 kapitel § 14 kan domstolar underkänna en lag om den antingen strider mot en överordnad norm, eller har tillkommit på ett sätt som väsentligen avviker från den ordning som stadgas i grundlagen. Stockholm avfärdar gymnasieamnestin på den första grunden, då det slopade identitetskravet anses strida mot gällande EU-rätt som är överordnad. Den som får uppehållstillstånd i något Schengenland och därmed får röra sig fritt i Schengenområdet måste ha styrkt sin identitet. Malmö i sin tur menar att gymnasielagen brister i det andra avseendet. Eftersom beredningen är så bristfällig anser de inte att lagen har tillkommit på ett grundlagsenligt sätt.
Att gymnasielagen ser ut att stoppas av juridiken har alltså ingenting att göra med att domstolar skulle opponera sig på politisk grund, eller att lagen i sig skulle vara rättsosäker, utan med att styrande politiker försökt göra avsteg från den svenska grundlagen och gällande EU-rätt.
Det som redan är mycket pinsamt för regeringen blir än mer genant av att migrationsminister Heléne Fritzon (S) försöker skylla haveriet på Moderaterna, som konsekvent varit benhårda i sin kritik av gymnasielagen. "Vilket ansvar tar de för den uppkomna situationen? De har inte lagt ett enda motförslag." (DN 19/7) Något som fick Moderaternas gruppledare i riksdagen Tobias Billström att twittra: "Jo, vi vill utvisa dem som saknar rätt att efter avslutad prövning vistas i Sverige."
Det är som att Moderaterna skulle säga: "Hoppa inte i galen tunna." Och regeringen svara: "Men ni har ju inget motförslag!"
