Veckans stora knall inom skolvärlden var att mångmiljardären och superkapitalisten Roger Akelius blir ny storägare i Academedia, den största friskolekoncernen i Sverige. I sig låter detta bara som en vanlig näringslivsnyhet där aktier byter ägare på börsen.
Men när Akelius intervjuades i Dagens industri om sitt intåg i Academedia säger han det som överraskade många, han vill inte ha något vinst- eller avkastningskrav för friskolekoncernen. Följden blev att Academedias aktiekurs föll kraftigt på börsen.
Undertecknad kommenterade nyheten i en ledartext. I dagens mycket snabba medierapportering lönar det sig att vara på hugget. På onsdagen hörde Studio ett i Sveriges Radio av sig och ville jag skulle medverka i torsdagens sändning efter en liveintervju med Roger Akelius, för att debattera för eller emot vinster i skolan tillsammans med en motdebattör.
Tanken på att debattera skolfrågor i Studio ett sätter givetvis i gång en intensiv tankeprocess. Det duger inte att sitta i direktsändning och fundera över vad man ska säga. Mina argument om skolan behöver helt enkelt vara lätt tillgängliga. Så kommer beskedet på torsdag förmiddag, jag har blivit avbokad.
Men mina tankar och argument i den här frågan finns kvar. För att inte låta dessa tankar helt gå till spillo kommer här mitt referat från en inställd Studio ett-debatt om skolan. Håll till godo.
I torsdagens intervju med Roger Akelius i Studio ett upprepar han att vinster i skattefinansierade skolverksamheter är fel. Men han lägger också till att han vill se privata skolor där de rika helt får betala sina barns utbildning.
I den efterföljande debatten skulle jag ha hävdat orimligheten i att friskolor kan drivas som aktiebolag och tillåts att ta ut vinster; det är ofrånkomligt att drivkraften att göra vinster innebär att mindre pengar går till elevernas undervisning. En konsekvens av detta är att aktiebolagen inte hör hemma i skolans värld, menar jag.
En tilltänkt motdebattör skulle givetvis ha varit av motsatt åsikt, att vinster i friskola är förenligt med en god undervisning för eleverna. Att ett företag driver en skola på ett så effektivt sätt som möjligt står för denna vän av marknadsskolan inte i motsättning till skolans uppdrag. Om detta också är en skola som är bra för alla elever framgår oftast inte från dessa förespråkare av ett skolsystem med en rörlig skolpeng, ett fritt skolval och etableringsfrihet för friskolor.
Men givetvis kommer det hård kritik mot Roger Akelius från denna motdebattör, genom Akelius blotta uttalande om ett slopat vinstkrav för Academedia har han skapat ett kraftigt kursfall för Academedias aktie. Med denna kritik avslöjas också att omsorgen om skolans resurser inte främst finns hos eleverna utan hos aktieägarna.
Det intressanta med Roger Akelius intåg i den svenska skolan är hans påstående om att ett friskoleföretags drivkraft att göra vinster på ett negativt sätt påverkar elevernas möjlighet till en bra undervisning. Att detta påstående kommer från en superkapitalist, och från fel håll, drar undan mattan lite extra från alla som i dag inte ser några problem med att friskolor bedrivs i aktiebolag.
Men det är exakt så långt som Akelius säger något vettigt om dagens skolsystem, för i nästa andetag talar han om att han vill se privata skolor där de rika helt får betala sina barns utbildning. Denna uppdelning av elever är inget för det svenska skolsystemet, och leder till en ännu större uppdelning mellan elever och skolor. Att olika elever går i olika skolor har vi historiskt haft i Sverige, men det är inget för framtiden om man vill mena allvar med sammanhållen skola.
Vad vill jag då se för förändringar i dagens skolsystem? Den frågan hade jag säkert fått i den inställda debatten. Först och främst är vinstdrivande friskolor oförenliga med skolans grundläggande uppdrag att utveckla barn och unga så långt som möjligt; varje skolpeng som går till aktieägarnas fickor är en skolpeng mindre till eleverna. Aktiebolagen bör helt enkelt fasas ut från skolan.
Därefter behöver skolpengen differentieras eftersom kommunala skolor har ett större ansvar än friskolorna, och detta ansvar kostar. Därefter bör tid som urvalsmetod tas bort vid köer till fristående skolor, eftersom detta bara leder till ökade skillnader mellan elever och mellan skolor. Till sist ska inte enskilda miljardärer med sina stora rikedomar kunna påverka det svenska skolsystemet som uppenbarligen Roger Akelius kan med sitt storköp i Academedia. Det är Sveriges riksdag som har makten över hur den svenska skolan ska organiseras och ingen annan.
Jag sörjer inte att det inte blev någon medverkan i Studio ett, det kommer säkert fler chanser i framtiden. En lärdom tar jag i alla fall med av detta, att alltid vara redo att kritisera dagens skolsystem, och inte minst att kunna ge förslag på vad som behöver göras för en mer likvärdig skola där alla barn och unga ges möjlighet att förverkliga sina liv och framtidsdrömmar. Så är det inte i dag. Därför måste debatten om skolan alltid fortsätta.
För att parafrasera Ulf Lundell. En inställd skoldebatt kan mycket väl också vara en skoldebatt – i alla fall på denna ledarsida. Det är genom denna debatt som dagens skolsystem faktiskt kan förändras till det bättre.
