I mitten av oktober sköts en man ihjäl i Bergsjön. Stadsdelen anses vara ett ”särskilt utsatt område” i Göteborg.
I mitten av oktober sköts en man ihjäl i Bergsjön. Stadsdelen anses vara ett ”särskilt utsatt område” i Göteborg. Bild: Frida Winter

Närvaro är en nyckel till lokal trygghet

Att förändra städer och stadsdelar är inga snabba processer. Att utveckla en segregerad stadsdel i positiv riktning kräver nya grepp. Det gäller att våga.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

ANNONS

Människors behov av trygghet varierar, men den som känner sig otrygg är inte helt fri utan tvingas ofta anpassa sitt liv för att minska ångest och rädsla. Centrala gångstråk, parker och bostadsområdet borde vara trygga platser och visst sker det insatser från samhället för att bearbeta problemen.

I Hallands södra kommuner samlas statistik över brottslighet, det genomförs medborgardialoger och tecknas trygghetsavtal, detta i samarbete mellan kommunerna och polisen. Det finns också en eller annan förening, organisation och kommunal verksamhet vars uppdrag innefattar lokalt trygghetsarbete. Allt detta är bra. Men hållbarheten varierar kraftigt över tid.

De aktörer som hela tiden finns närvarande i områden där folk bor och vistas är hyresbolagen och fastighetsägare. De seriösa aktörerna har stor betydelse för trygghetsarbetet. Och erfarenheter finns. I början på 2010-talet kom larmande rapporter från Landskrona där de centrala bostadsområdena Centrum-Öster hade förslummats och förvandlats till områden med betydande socialt utanförskap. En av orsakerna var dess oseriösa fastighetsägare. Det samlade namnet för samarbetet är ”Landskrona Stadsutveckling AB” (LSAB).

ANNONS

Halmstads största bostadsbolag HFAB har under flera år tagit otrygghetsproblematiken på stort allvar, om än med relativt små resurser. Och eldsjälarna finns såväl inom personalen som bland hyresgästerna. Sedan Andersbergs centrum vaknade upp efter en omfattande renovering och fick liv igen 2007 har det funnits ett mer eller mindre systematiskt trygghetsarbete i området.

Dessvärre är det just i områden med stor andel hyresrätter, eller som på Andersberg där hela beståndet består av hyreslägenheter, som invånarna ofta upplever otrygghet. Andersberg bedöms fortfarande som ”utsatt område” av polisens Nationella operativa avdelning (Noa). Men notera att det enligt trygghetsundersökningen från 2020 är i Halmstads stadskärna som flest invånare upplever otrygghet.

I och omkring Göteborg finns åtta utsatta eller särskilt utsatta bostadsområden. Problemen där är förstås ännu större vilket kan följas varje vecka i nyhetsmedia. Men att förändra städer och stadsdelar är inga snabba processer. Att utveckla en segregerad stadsdel i positiv riktning kräver nya grepp. Det gäller att våga.

I Göteborg har nu de allmännyttiga bostadsbolagen gemensamt satt upp en målsättning i samarbetsformen ”Framtiden” att det inte ska finnas kvar särskilt utsatta områden 2025. Detta är ett djärvt mål men nödvändigt.

Nyckel till trygghet är bland annat ökad närvaro av vuxna, kommunens egna verksamheter, frivilligorganisationer och polisen. Trygghetsvärdar skall till exempel finnas fram till klockan 23.00 varje dygn. Bostadsbolagen ska nu också satsa på att nu anställa ungdomar som helgvärdar för att hålla rent och snyggt i områdena.

ANNONS

Ett annat sätt att öka närvaron blir att utnyttja skolorna som aktivitetslokaler efter skoldagen. Och visst känns fler av idéerna igen från HFAB:s och Halmstads kommuns trygghetsarbete. Varför inte prova en samarbetsmodell likt LSAB eller Framtiden?

ANNONS