Plötsligt lever vi i framtiden. Åtminstone kan det lätt kännas så, när olika verktyg byggda på artificiell intelligens, AI, uppmärksammas för att de klarar av allt märkvärdigare konster. Särskilt som verktygen inte är särskilt exklusiva utan i allt större utsträckning är tillgängliga för allmänheten. Vid det här laget är det många som testat textgeneratiorn ChatGPT, allt som krävs är en telefon, surfplatta eller dator och en internetuppkoppling.
Det är en på många sätt fantastisk utveckling. Att det på några ögonblick går att få en, i regel hyfsat välskriven och lättbegriplig, text genom att mata in instruktioner i ett chattfönster har många praktiska användningsområden. Som med många tekniska framsteg skapar AI-tekniken även ett antal problem.
I en debattartikel i Svenska Dagbladet frågar läraren Henrik Birkebo hur skolan ska hantera utvecklingen. Han pekar på hur de numera lättillgängliga AI-verktygen kan nyttjas i ett moment i de nationella proven i svenska, där eleverna förväntas att skriva och framföra ett tal. Talen ska eleverna förbereda hemma, vilket förstås innebär att det är svårt för lärarna att kontrollera huruvida det fuskas. Hur det ska hanteras under proven som skrivs i vår har Skolverket inte velat ge svar på, utan hänvisar till att det inte ingår i deras uppdrag att förhålla sig till AI.
Birkebo påpekar visserligen — korrekt — att det redan i dag är svårt att kontrollera att eleverna faktiskt skriver talen själva. Det kan vara grund för att ifrågasätta utformningen av det specifika provet. Utmaningen med att beivra fusk och bedöma elevers alster, när de mycket väl kan vara skrivna av en AI, är dock inte begränsat enbart till nationella proven utan får bredare implikationer i skolans vardag.
En del av lösningen kan vara mer AI. Det fiffiga är nämligen att det går att träna datorer att utföra en mängd olika uppgifter, varav den textgenerering som ChatGPT utför bara är en. Den kan även identifiera texter som är AI-genererade, och alltså hjälpa med att upptäcka fusket. Det borde Skolverket uppmana lärare att nyttja under vårens prov.
Utvecklingen har dock bredare implikation för skolans utformning. Ett minst sagt spännande pedagogiskt synsätt som fått fäste hos vissa sedan information blivit lättillgängligt på internet, är ifrågasättandet av att elever behöver lära in fakta utantill när all mänsklig kunskap finns tillgänglig några knapptryck bort. Det har bidragit till att driva på mot en pedagogik som är mer fokuserad på ”förmågor”.
Eleverna ska lägga en stor del av sin tid på att söka efter och sålla bland information samt producera text. När artificiell intelligens plötslig uppvisar sagda förmågor och klarar av att både göra research och producera text blir frågan vad eleverna ska lära sig i stället? Ingenting? Då kan vi lika gärna lägga ner skolan.
AI-tekniken visar det befängda i synsättet att elever inte behöver gedigna grundkunskaper. Självklart finns fortfarande ett värde i att elever bygger upp en inre faktabank, och samtidigt utvecklar djupgående förmågor i läsande, skrivande och faktainhämtning. Utan det är det omöjligt att relatera till och förstå de yttre informationsflödena. Rätt svar på digitaliseringen kommer därför vara att stärka bildningsidealet, inte försvaga det.
