Vem är det som betalar en kommuns verksamheter? Det är ju alla vi skattebetalare! Nja, riktigt så enkelt är det inte. En kommun har nämligen också en rad olika ansvarsområden som är vad man kallar för avgiftsfinansierade, det vill säga att det är användarna själva som genom avgifter finansierar verksamheterna. Två sådana exempel är hanteringen av avfall samt dricksvatten- och avloppsförsörjningen.
På tisdagens fullmäktigemöte var budgeten för nästa år den stora frågan som politikerna hade att ta beslut om, men en rad andra ärenden fanns också på dagordningen där flera berörde nya avgifter och taxor. Två förslag handlade om höjd taxa för avfall samt vatten- och avlopp.
I båda dessa ärenden yrkade Leif Liljebrunn från Halmstads lokala parti på avslag, bland annat med motiveringen att det inte är rätt tid att höja avgifterna. Liljebrunn fick frågan hur detta skulle finansieras, och svarade att det skulle ske genom effektivisering.
I ärendet om en höjd VA-taxa gav Moderaternas Carl-Johan Berthilsson svar på tal på Liljebrunns yrkande att inte höja avgiften. Förutom att Berthilsson menade på att det redan sker en effektivisering inom verksamheten så poängterade han att man varken får tjäna eller förlora pengar på VA-verksamheten.
I fallet med den höjda avfallstaxan så beror den på höjda utsläppsrätter och högre kostnader för el- och drivmedelspriser. Höjs en kommuns kostnader för avfallet behöver också avfallstaxan justeras därefter. Detsamma gäller för VA-taxan.
För att återkomma till den inledande frågan om vem som betalar en kommuns verksamheter så finns det flera intäktskällor. Den största intäkten är kommunalskatten, och därefter finns det en rad statliga bidrag, antingen de är generella eller riktade. Dessa skatteintäkter är basen för en kommuns intäkter, och har i grunden en omfördelande roll i de stora välfärdsverksamheterna.
Utöver detta har en kommun också intäkter genom avgifter och taxor, men en kommun får varken ta ut mer eller mindre i avgift än vad som behövs. Och det finns mycket i vår omvärld som tyvärr gör att kostnaderna ökar, då är det också högst rimligt att höja taxorna. Det är enkelt att ropa på effektivisering av en kommuns verksamheter, men desto svårare att genomföra i praktiken.
Det tyngsta ärendet på tisdagens fullmäktigemöte var annars att anta budgeten för nästa år. På grund av ett akut sjukdomsfall precis när mötet hade inletts pausades mötet i nästan två timmar varpå det meddelades att budgetdebatten ställdes in och att partierna endast fick göra anföranden.
Kommunstyrelsens ordförande Stefan Pålsson (S) inledde budgetärendet i ett anförande där han tog fasta på att det politiska styret tillsammans med M och KD tar ansvar för ett Halmstad som växer. Efter att alla partier därefter gjort sina anföranden var beslutsprocessen relativt snabb; som väntat var det styrets budgetförslag som vann.
Det som ändå är förvånande är hur nära Socialdemokraterna och Moderaterna numera är i den politiska retoriken. Var skillnaden mellan de två ärkerivalerna egentligen aldrig så stor som man velat påskina? Ja, vem vet.
