En person som flyr undan krig och förföljelse och kommer till Sverige för att söka asyl, har rätt att få sin sak prövad av Migrationsverket. Den som bedöms vara en flykting kan sedan i normalfallet få ett uppehållstillstånd i tre år. Om det under utredningen framkommer att den asylsökande har begått krigsbrott eller brott mot mänskligheten kan man inte få asyl i Sverige. Detta är en viktig princip, den som själv har orsakat lidande för andra kan inte själv få flyktingstatus.
Det finns också en logik i att Sverige inte ska vara en fristad för utländska medborgare som kan utgöra ett hot mot rikets säkerhet eller på annat sätt kan befaras begå eller medverka till terroristbrott.
Under våren har säkerhetspolisen gripit sex imamer för att de anses har bidragit till radikalisering, och hos Migrationsverket ansökt om att de ska utvisas. Detta är ett led i att Säpo har intensifierat sitt arbete mot individer i extremistmiljöer, som myndigheten beskrev det i ett pressmeddelande nyligen (11/6).
”Säkerhetspolisens uppdrag är att skydda Sverige och vår demokrati”, sa säkerhetspolischef Klas Friberg i pressmeddelandet.
En person som varit i kontakt med Säpo är imamen i Halmstads moské, Abu Muadh. För Hallandsposten uppger han att han i april blivit förhörd av säkerhetspolisen.
”Det här är väldigt oroande. Det Sverige som jag älskar kräver fakta och bevis innan de dömer någon. Bara det att man frihetsberövat sex personer känns overkligt. Vad har de gjort? Var finns bevisen?”, säger Abu Muadh i en intervju med Hallandsposten (15/6).
Men ett indraget uppehållstillstånd och utvisning är inte fråga för en domstol utan det är ett beslut som Migrationsverket fattar. Ett utvisningsbeslut kan sedan överklagas till en högre instans, och där finns det en tydlig rättsordning.
Den senaste tiden har det i debatten framförts kritik mot Säpos agerande och att det skulle vara rättsosäkert. Imamerna som hålls i förvar är än så länge inte misstänkta för brott, men deras uppehållstillstånd kan mycket väl dras in med utvisning som följd. Så har också skett för fem av de gripna imamerna. Men dessa utvisningar lär bli svåra att verkställa då det finns en hög risk för dödsstraff eller tortyr om de skickas till sina respektive hemländer.
Däremot finns det en befogad kritik mot Säpos hemlighetsmakeri. Ska medborgarna få en förståelse för hur rättssäkerheten kan garanteras måste de också få större insyn i processen. Annars finns risken att de gripna imamerna blir martyrer i många muslimers ögon. I det avseendet har Säpo de senaste veckorna blivit mer öppna och transparenta, vilket är välkommet.
Som journalisten Niklas Orrenius skrev nyligen i Dagens Nyheter är inte Säpos offensiv mot radikal islamism ett krig mot muslimer (23/5). I stället handlar det om att myndigheterna inom ramen för svensk lagstiftning agerar mot krafter som hotar den svenska demokratin.
Sverige ska inte vara en fristad åt utländska medborgare som begått krigsbrott eller uppmanar till terroristbrott. Här har Säpo dragit en tydlig gräns mot extremismen. Så enkelt är det.
