Behovet av trygga publikmiljöer åsidosätts av våldsamma supportrar.
Behovet av trygga publikmiljöer åsidosätts av våldsamma supportrar. Bild: Jonas Ekströmer/TT

Tryggheten i Sverige utmanas av våldsbejakande krafter

De mest fördomsfulla som frestas att sprida rykten och spekulationer om Andersberg har i regel mycket lite eller ingen kunskap. Det negativa som skrivs i sociala medier brukar oftast beskriva avsändaren mer än stadsdelen.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

ANNONS
|

Bilden av Polisens insatser i Sverige varierar kraftigt beroende på sammanhang och resultat. Skyddsänglar, övervakare, tvångskapital eller en yrkesgrupp som alla andra. Rapporteringen i nyhetsmedia är ständigt närvarande och omdömena flödar fritt i olika sammanhang, inte minst på sociala medier där många vill sprida sin egen sanning om Polisen.

På Andersberg och Vallås, i Nyhem, Linehed, Centrum öst och på Östra stranden uppger knappt hälften av de boende att de känner sig trygga i sitt bostadsområde. En mycket viktig uppgift för polisen är därför att öka tryggheten genom kommunal samverkan och att ta tillvara medborgarperspektivet när de så kallade ”medborgarlöften” arbetas fram. Ett medborgarlöfte grundas på invånarnas förslag och upplevelser och på sikt skapar det kontinuitet i dialogen med invånarna, vilket är nödvändigt.

ANNONS

Medborgarlöftet 2023 i Halmstad innefattar bland annat att ”Polisen ska ha fokus på arbete som riktar sig till att förhindra eller försvåra att brott begås, arbeta kontakt- och trygghetsskapande genom att närvara med synlig uniformerad polis inom stadskärnan”. Ett löfte tillsammans med kommunen är också att ”i samverkan med andra aktörer arbeta för att skapa en levande och trygg stadskärna”. Det är alltså fokus på trygghet i stadskärnan, vilket känns rimligt. Polisens resurser ska användas där de behövs bäst.

Områdespolisen fyller en viktig funktion i det förebyggande trygghetsarbetet. Andersberg dras fortfarande med stämpeln ”utsatt område” som dock är den mildaste graden i Nationella Operativa Avdelningens (NOA:s) lägesbild över geografiska områden med inverkan av socioekonomisk status och kriminalitet. De mest fördomsfulla som frestas att sprida rykten och spekulationer om Andersberg har i regel mycket lite eller ingen kunskap. Det negativa som skrivs i sociala medier brukar oftast beskriva avsändaren mer än stadsdelen.

Gängkriminaliteten i Sverige är en utmaning för Polisen, men även för hela civilsamhället. Andelen särskilt utsatta områden eller numera hela städer finns över hela landet. De skjutningar och sprängningar som äger rum var och varannan dag måste bekämpas genom politiska beslut, rättsväsende och av Polisen på alla nivåer. Så sent som natten till torsdagen skedde fyra sprängningar varav två i Göteborg. Detta föranledde Polisen att inleda en så kallad ”särskild händelse”. Det är en obehaglig sanning att Sverige blivit arena för grov gängkriminalitet.

ANNONS

Tryggheten i civilsamhället hotas även av så kallad våldsbejakande extremism, och detta utgör i hög grad även ett hot för yrkesgruppen poliser. I Sverige finns det i huvudsak tre våldsbejakande extremistiska rörelser: den högerextrema vit makt-miljön, den vänsterextrema autonoma miljön och den islamistiska extremistmiljön. Det handlar inte om folkgrupper utan om ”rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål”, enligt Kunskapsguiden.

Under påsken 2022 startade den danske högerextrema politikern Rasmus Paludan en hatstorm mot Sverige och landets demokratiska system genom att bränna koranen på olika ställen. Polisen utsattes på grund av Paludan för stora påfrestningar av uppretade folksamlingar.

Stafettpinnen togs därefter över av irakiern Salwan Momika som drev brännandet så långt att Sverige drogs in i en utrikespolitisk konflikt med i stort sett hela den islamiska delen av världen. Just nu lever det svenska samhället med en förhöjd terrorhotnivå där bland annat terrororganisationen Al-Qaida uppmanat till attacker mot svenska poliser. Det försämrade läget kommer sannolikt att bestå under en längre tid.

Ett våldsbejakande beteende har ibland förmågan att mobilisera den vanlige medborgaren till att begå brott och våldshandlingar. Ett exempel på detta är betydligt mer närliggande än koranbränningar för många av oss. Efter pandemin har supportrar på fotbollsmatcher visat att drevet lätt kan mobiliseras mot motståndarnas publik och ordningsmakten, nu senast i Superettan-matchen mellan nedflyttningshotade Helsingborg och Landskrona. Även denna form av våld innebär förstås stora påfrestningar för polisen.

ANNONS

ANNONS