Att räkna och inventera fåglar kan ge en bild av hur naturen mår. Detta faktum togs upp i det senaste avsnittet av Naturmorgon i Sveriges Radio (8/6). I fokus på programmet var Sveriges största insjö Vänern, som nästan är som ett innanhav, och dess rika fågelliv. Lyssnaren får bland annat följa med ut på en blåsig båttur för en inventering av fåglar, det handlar om måsar, trutar och tärnor. Det konstateras då att mängden fåglar kan vara en viktig markör av hur naturen mår. En kraftig nedgång av en viss fågelart kan nämligen bero på förändringar i miljön eller klimatet.
”Fåglar är väldigt bra som miljöindikatorer. De reagerar väldigt snabbt på förändringar i miljön”, säger Jan Rees från Länsstyrelsen i Värmland i programmet.
Vid tidigare giftskandaler med till exempel DDT och kvicksilver var det just fåglar som var markörerna. Ett känt exempel kommer från 1958 då man en morgon upptäckte mellan 5 000 och 15 000 döda starar vid Krankesjön i Skåne. Denna enorma massdöd visade sig sedan bero på att fåglarna ätit insekter som fått i sig stora mängder av bekämpningsmedlet DDT, som lantbrukarna i trakten i sin tur hade sprutat på sina grödor.
Genom att återkommande räkna och inventera fågelarter får man ett titthål rakt in i hur vår natur mår. Därför bör alltid vara uppmärksam vid snabba förändringar på det liv som omger oss, om det så handlar om växter eller djur.
Som HP rapporterar har det skett kraftig minskning av den lax som fångas upp Lagan, och i havet utmed kusten. Hittills i år har det bara rapporterats in tre infångade laxar med spöfiske utmed Lagan. Även nätfiskarna vid kusten har fått svåra problem med att fånga lax. Enligt Christer Hansson som är ordförande för Laholmsbuktens fritidsfiskare har medlemmar som fiskat i 40–50 år och aldrig upplevt ett lika dåligt fiskeår.
Tyvärr ser det lika dåligt ut i andra närliggande vattendrag. I mitten av maj rapporterade Hallands Nyheter om en kraftig minskning av laxpopulationen i Ätran, vilket har lett till att man förbjudit avlivning av lax. Visserligen kan antalet laxar variera kraftigt mellan säsongen men det som oroar nu är att det varit en kraftig nedgång under flera år.
Blickar man söderut är läget detsamma för laxen i Rönne å, vilket Helsingborgs Dagblad nyligen rapporterade om. Det finns tyvärr inget bra svar på vad det minskade antalet laxar beror. Några orsaker som nämns är klimatförändringar och stora variationer mellan torka och mycket vatten.
Den kraftiga nedgången av laxfisket i Lagan är verkligen alarmerande, och väcker så klart på nytt liv i frågan om framtiden för vattenkraftverket i Laholm. Med ett fritt strömmande vatten upp till Karsefors skulle laxen ha större möjligheter att frodas i vattendraget. Samtidigt är det viktigt att på samma gång ta hänsyn till den samhällsnytta som den förnyelsebara kraftproduktionen i Lagan faktiskt bidrar med dess många vattenkraftverk.
Därför är det otroligt viktigt att gå till botten med vad nedgången av laxen beror på. Är det klimatförändringar eller finns det andra miljöfaktor som är orsaken? Här har Länsstyrelsen i Halland en viktig roll att spela i att undersöka vad Lagans laxdöd beror på. Allt hänger nämligen ihop i naturen – om det så handlar om mängden fåglar i luften eller antalet fiskar i vattnet. Laxens liv i Lagan angår oss alla.
