USA är på väg att sluta bakbinda Ukraina i kriget, eller åtminstone lätta på repen något. Enligt flera medier pågår det diskussioner inom den amerikanska administrationen om att i viss mån tillåta att ukrainarna använder USA-vapen mot mål på ryskt territorium. Uppgifterna är i linje med de antydningar som utrikesminister Antony Blinken och Lloyd Austin gjort nyligen.
Det finns flera skäl till förändringen. Ukrainas problem på slagfältet som orsakas av de här restriktionerna har blivit mer synliga. Under de senaste veckorna har Ryssland använt landgränsen som en barriär då man samlat sina styrkor för anfall mot norra Charkiv län. Sedan årsskiftet har man även i ökad utsträckning skickat glidbomber mot Ukraina från det egna luftrummet. Dessa bomber är nu inte bara fler utan också större, uppåt ett och ett halvt ton, och riktats allt oftare mot städer. Civila dödas. I mars bombades Charkiv med en glidbomb för första gången och angreppen har fortsatt sedan dess.
Nej, ryssarna är inte fredade på sin sida av gränsen, ukrainarna attackerar dem där. Men de gör det i allt väsentligt med egna missiler och drönare som saknar västvapnens kombination av räckvidd, precision och sprängkraft.
Ett annat skäl till den förnyade debatten är över tid minskad fruktan för ryska motåtgärder. Moskva har kastat ur sig hot inför varje principbeslut om vapenleveranser, om det så varit artilleri, kryssningsmissiler, stridsvagnar eller stridsflyg. Men när väl beslut tagits har Ryssland inte gjort något särskilt. Allt vapenskrammel har varit bluff.
Ett tredje skäl kan vara en insikt hos ledningen i USA att dess auktoritet i de här frågorna inte är vad den var för bara ett år sedan. Representanthusets bromsande av den stora hjälppotten till Ukraina har gjort det svårare för USA att hävda omstridda ståndpunkter. Ukrainarna har följdriktigt struntat i de amerikanska uppmaningarna att inte attackera ryska oljeraffinaderier med ukrainska drönare.
Ett fjärde skäl är att flera av Ukrainas europeiska allierade, däribland Storbritannien, har sagt att Ukraina får använda deras vapen utan den typ av restriktioner som USA satt upp. Till och med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har efter den ryska offensiven norr om Charkiv gått in i debatten och försvarat Ukrainas rätt att med västvapen slå mot mål i Ryssland.
Vad är då Sveriges hållning? Får Ukraina använda de vapen som vi lämnat över för att angripa mål på ryskt territorium? Jag ställer frågan till försvarsminister Pål Jonson och får detta skriftliga svar: ”Ukraina är utsatt för ett oprovocerat och olagligt anfallskrig av Ryssland. Ukraina har enligt folkrätten rätt att försvara sig genom stridshandlingar som riktar sig mot motståndarens territorium så länge stridshandlingarna följer krigets lagar. Sverige står bakom folkrätten och Ukrainas rätt att försvara sig.”
Det är ett välkommet besked. Gränserna för Ukrainas försvar ska sättas av folkrätten, inte av självpåtagna restriktioner hos Ukrainas allierade som kostar ukrainska liv. Sveriges regering bör argumentera för denna ståndpunkt gentemot andra västländer, inte bara bakom lyckta dörrar utan även offentligt. Det är så man bildar opinion, förflyttar debatten och får stater att överge orimliga positioner.
