Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har ingen makt över Sveriges lagar – och ska inte ha.
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har ingen makt över Sveriges lagar – och ska inte ha. Bild: Nedim Enginsoy

Koranbränning inte Erdogans sak att avgöra

Vem är det som bestämmer över Sveriges lagar? Sverige så klart, inte Turkiets president Erdogan.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

ANNONS
|

På onsdagen kom beskedet att polisen gett tillstånd till en allmän sammankomst för en koranbränning utanför en moské i Stockholm. Beslutet att ge tillstånd kom efter en längre rättslig process under våren där polisens tidigare avslag underkänts av både förvaltningsrätten och kammarrätten.

Polisens argument om att sammankomster med koranbränning skulle innebära ett ökat terrorhot mot Sverige underkändes i den rättsliga överprövningen.

”Tillståndet har utfärdats mot bakgrund av det”, säger polisens presstalesperson Helena Boström Thomas i en kommentar till Aftonbladet.

Och strax före klockan 14 på onsdagen genomfördes koranbränningen på Södermalm i Stockholm, under stor polisiär närvaro för att upprätthålla ordningen på platsen.

ANNONS

Sett i ett större perspektiv genomfördes koranbränningen i ett mycket känsligt läge i och med att Sveriges ansökan till Nato kan komma att avgöras på ett toppmöte om ett par veckor i Litauens huvudstad Vilnius.

Det går inte att förneka den kopplingen eftersom Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har sagt att Sverige inte kommer att släppas in i Nato så länge som koranbränningar tillåts.

Tärningen är så att säga kastad. Men man måste skilja koranbränningen och Nato-processen från varandra.

Ibland är det nämligen viktigt att fastslå det uppenbara, att förtydliga det självklara. Det är inte Turkiets president Erdogan som ska bestämma om en koran ska få lov att brännas eller inte. Det är Sveriges ensak. Och svensk lag tillåter att en koran får brännas, liksom en bibel eller någon annan helig skrift. Det är en grundbult i den svenska yttrandefriheten. Börjar vi tulla på den på grund av en Nato-ansökan finns det stora risker med vår frihet. Att olika åsikter kan framföras är själva basen för vår demokrati.

Däremot är det fortfarande av vikt att stå upp för minoritetsgrupper som kan utsättas för hets mot folkgrupp. Men frågan om var gränsen mellan yttrandefrihet och hets mot folkgrupp går är inte enkel att svara på. En sak är i alla fall säker. Det är tillåtet att häda en religion, till exempel genom att bränna en helig skrift. Det är tillåtet att häda en religion till exempel genom att spotta på eller riva ut sidor i en helig skrift.

ANNONS

Det är inte Sveriges yttrandefrihet som ska begränsas. I stället ska kampen för människors frihet uppmuntras i de länder där människor får sätta livet till för att man skymfar religionen, om det så handlar om Iran, Afghanistan eller andra religiösa diktaturer.

ANNONS