100 förslag för bättre integration. Det levererade Moderaternas partiledare Ulf Kristersson och ekonomisk-politiske talesperson Elisabeth Svantesson på DN Debatt (8/4).
M lyfter fram sex områden, bland annat bättre incitament för att lära sig svenska, ta ett jobb och skaffa en bostad, som bör prioriteras.
Partiet menar att idén som hängt med sedan 1970-talet, att integration är en dubbelriktad process, är en ansats som "leder fel". I stället bör politiken skapa en "nödvändig praktisk anpassning" till "lagar, seder och bruk".
Vid en första anblick låter det inte så liberalt. Men samtidigt gör politiken redan i dag stora ingrepp i människors frihet och valmöjligheter, främst i form av skatter. Det styr till viss del var människor väljer att bo.
Kanske skapar M-förslagen en liknande syn hos invandrare som finns i eller vill komma till Sverige. Individen vet bäst om värdet av att bo här väger tyngre än svårigheterna att bosätta sig här.
Samtidigt gäller det här bara de som kan välja. Personer som flyr förföljelse, krig eller dysfunktionella stater måste också få hjälp. Då är Moderaternas tal om invandring som är "bra för Sverige" till liten nytta.
Insikten bland partierna att inte enbart sakpolitik, utan också hur sakpolitiken står sig i relation till andra länder, slog rot hösten 2015. M-förslagen lägger oss dikt an med övriga länder runt Östersjön.
Samma dag som M fällde sin integrationspolitiska bombmatta pratade även den rödgröna regeringen om svunna tider, fast delvis av andra skäl.
Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) samt jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi (MP) la fram ett utkast på framtidens migrationspolitik. Regeringspartierna har enats om att tillfälliga uppehållstillstånd (TUT) ska vara huvudregeln framåt.
Så löd ordningen fram till år 1984, då Olof Palme (S) 22 mars det året la en proposition på riksdagens bord om en mer liberal inriktning.
Skälet var att de flesta som fick TUT ändå fick permanent uppehållstillstånd (PUT). Två prövningar av samma person var kostsamt och onödigt, enligt Palme.
Det som S och MP nu enats om är därför ironiskt av flera skäl. När Göran Hägglund (KD) i december 2014 la fram något som liknar S-MP-förslagen var de grönas kritik inte nådig.
Till SvD (18/12-14) sa MP:s migrationspolitiska talesperson Maria Ferm att Hägglund "sänder signalen att människor som kommer hit är ett problem". TUT skulle "försvåra integrationsprocessen".
Det har en studie från Danmark från 2018 dock motbevisat. TUT gjorde att fler, framför allt kvinnor och lågutbildade, sökte sig till studier och språkutbildning.
Samtidigt reser ett av argumenten för att sänka invandringens kostnader en röd flagg. Palmes byte från TUT till PUT byggde på att det senare var billigare. Nu går regeringen åt motsatt håll, med samma motiv. Kan båda stämma?
I oktober 2015 tog M:s partistämma beslut om att göra TUT till regel. Det har även varit den regeringspolitik som S drivit sedan året därpå, om än som tillfällig lag. Nu permanentas de två partiernas hållning. Det är bra.
Politiken behöver ta sig vidare och fokusera på att skapa fler jobb och bättre utbildning – för alla inom landets gränser. Det är riktigt liberalt.
