Det blev ett stort räddningspådrag i samband med måndagens bilolycka på Brogatan.
Det blev ett stort räddningspådrag i samband med måndagens bilolycka på Brogatan. Bild: Linus Kamstedt Lindholm

Hela samhället måste kämpa mot buskörningarna i Halmstad

Det tycks finnas en gränslöshet hos de som buskör, de bryr sig inte om sina medtrafikanter. Därför behövs det en samhällelig motkraft. Den står polisen och kommunen för.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

ANNONS
|

Hur långt ska det egentligen gå innan det händer en riktigt allvarlig olycka? Den frågan ställer många efter den svåra bilolyckan på måndagskvällen på Brogatan.

Som väl var skadades ingen allvarligt i olyckan som omfattade tre bilar. Än är inte det klart vem eller vilka som orsakade olyckan, men det är tämligen uppenbart att olyckan är en konsekvens av alldeles för höga hastigheter. En vansinneskörning med andra ord. Som HP rapporterar har en man i 25-årsåldern anmälts för vårdslöshet i trafik.

Buskörningar på Brogatan i Halmstad är tyvärr inget nytt, det har förekommit länge. För tre år sedan, i augusti 2020, intervjuades kommunpolisen Kenneth Mattsson i HP apropå trafikkaoset i centrum. I artikeln framgår att man från polisens sida var medveten om det som på polisspråk kallas för ”brister i trafikbeteendet” på Brogatan men som på ren svenska kallas för ”vansinneskörning” eller ”buskörning”. I artikeln får Mattsson frågan om det hade varit bra med trafikbegränsningar på Brogatan varpå han svarade så här:

ANNONS

”I samverkan med kommunen är vi gärna med och ser över vad som kan göras, men beslut om att bygga farthinder eller begränsa vilka som får köra vid vissa tidpunkter är kommunala beslut”, sa Kenneth Mattsson och levererade sedan sin slutkläm:

”Men jag är övertygad om att den typen av åtgärder skulle få de boende att uppleva området som mer tryggt”.

Då för tre år sedan fanns det alltså, enligt polisen, mer för kommunen att göra för att öka tryggheten i centrum vad gäller farliga buskörningar. Och året därpå kom också ett slags svar då kommunen kvälls- och nattetid införde ett förbud mot biltrafik på en del av Brogatan. Enligt vad boende uppger till HP har förbudet också minskat problemen med buskörning och högt buller på Brogatan. Men denna sommar har förbudet hjälpt föga.

Det finns alltså fortfarande ett utrymme för kommunen, och då inte minst politiken, att göra mer för att förbättra trafiksäkerheten i centrum – framför allt för de boendes skull.

Det är den enskilde föraren som har ansvar för sin bilkörning. Det ska egentligen inte behöva sägas men med tanke på de ständiga buskörningarna inne i centrum och inte minst utmed Laholmsvägen är det viktigt att vara tydlig: Utan bilmarodörer inga vansinneskörningar.

ANNONS

Med det sagt behövs så klart polisen för att både stävja vårdslös bilkörning och lagföra allvarliga trafikbrott. Kommunen måste också svara upp med vad den kan göra mer. Att trafiken på en del av Brogatan har begränsats är välkommet med det räcker inte. Troligen behövs även fysiska hinder, vilket definitivt skulle få bort de värsta typerna av buskörningar i centrum.

Trafiken kan ses som en symbol för hela samhället. I trafiken har vi alla ett mål vi ska nå, om det så är med bil, cykel eller till fots. För att det ska fungera måste vi oavsett trafikslag följa de trafikregler som finns och att visa hänsyn till medtrafikanterna. Men det finns enskilda individer som varken visar hänsyn eller håller sig till trafikregler. Det innebär att man från polisens och kommunens sida hela tiden måste vara aktiva för att skapa ett trafiksäkert Halmstad.

Kort och gott. När gränslösa buskörare terroriserar Halmstad behövs en samhällelig motkraft. Den står polisen och kommunen för. De behöver all stöttning och hjälp de kan få.

ANNONS