Psykisk ohälsa hos barn och unga ökar i form av problematisk skolfrånvaro, ätstörningar och ADHD, både nationellt och internationellt. Ökar gör också den medicinska förskrivningen för barn och unga med denna typ av problematik. De långsiktiga effekterna av att en stor andel barn och unga medicineras varaktigt i tidig ålder är inte helt klarlagda. Men en identitet som sjuk och patient i unga år ökar risken för psykisk ohälsa senare i livet.
Studier har visat att personer med varaktiga psykiska funktionsnedsättningar löper nästan två gånger så stor risk att dö en för tidig död i kardiovaskulära sjukdomar. Medellivslängden i denna grupp är förkortad med upp till 25–30 år jämfört med övriga befolkningen.
Medicinsk behandling botar inte psykisk sjukdom utan syftar till att dämpa symtom som ångest, oro och depression, men medför ofta biverkningar och toleransutveckling med utsättningssymtom om behandlingen avbryts. Personer med egen erfarenhet av att leva med psykisk ohälsa och deras närstående beskriver att behovet av hälsofrämjande stödinsatser är stort och otillräckligt tillgodosett i det psykiatriska vårdutbudet.
På akademin för Hälsa och välfärd vid Högskolan i Halmstad håller en forskargrupp med fokus på hästunderstödda vård- och stödinsatser på att bildas. Vård- och stödinsatser som involverar hästar eller ”Equine-Assisted Interventions” (EAI) omfattar aktiviteter tillsammans med hästar. Hästassisterad terapi eller psykoterapi utgör exempel på behandlingsinsatser grundade i ett hälsofrämjande perspektiv som beaktar hela personen i relation till omvärlden med tydligt fokus på personlig utveckling.
Resultaten från en nyligen publicerad studie från Högskolan i Halmstad visar att hästunderstödd terapi bidrar till att barn och ungdomar med psykisk ohälsa uppnår hälsomål som väl överensstämmer med omvårdnadsmål i psykiatrisk hälso- och sjukvård. Barnens fysiska, emotionella och sociala utveckling stärks genom att stallmiljön erbjuder en fristad från vardagens stress, oro och ångest samtidigt som den ömsesidiga vänskapen och de gemensamma aktiviteterna med hästen stärker barnens självkänsla och självtillit som sedan är användbart i kamratrelationer både hemma och i skolan efter terapin.
Tre aktuella studier genomförda vid Högskolan i Halmstad visar att aktiviteter som involverar hästar i en vårdande och stödjande miljö minskar depression och negativa känslor hos personer med schizofreni och psykos. Hästen bidrar med sin milda intresserade blick till en upplevelse av ömsesidig vänskap hos deltagarna, gruppgemenskapen stärks genom att hästen utgör ett vardagligt samtalsämne samtidigt som hästens stora varma kropp, specifika doft och karaktäristiska ljud som frustningar, hö-mumsande eller taktfasta hovtramp bidrar till ett inre lugn.
Aktiviteterna tillsammans med hästarna utmanar personliga begränsningar och väcker slumrande förmågor till liv hos deltagarna. Ytterligare en publicerad studie som beskriver närståendes erfarenheter av aktiviteter tillsammans med hästar i rehabiliterande syfte för personer med schizofreni och psykos bekräftar att hästarna bidrar till ett sammanhang med gemensamt fokus för deltagarna, liksom att interaktionen med hästarna ökar deltagarnas självförtroende och att samspelet med hästarna väcker positiva känslor.
I närståendestudien avseende personer med schizofreni och psykos framkommer också att aktiviteterna tillsammans med hästarna stimulerar och motiverar till fysisk aktivitet i denna grupp som annars ofta beskrivs som svår att aktivera.
En pågående studie om erfarenheter av hästunderstödd terapi för personer med stress, ångest och utmattningsdepression visar att samvaro med hästar bidrar till återhämtning men att möjligheterna att erhålla insatsen är begränsade och att den erbjuds under alltför kort period samt att terapiformen är bristfälligt integrerad i vårdkedjan tillbaka till arbetslivet.
Resultaten från de relativt små studierna på Högskolan i Halmstad visar att vård- och stödinsatser som involverar hästar har positiva hälsoeffekter för både barn och vuxna med olika typer av psykisk ohälsa. För att säkert kunna utvärdera effekter av att involvera hästar i vård- och stödinsatser med tillräckligt stora studiepopulationer behöver behandlingsformen integreras som en etablerad intervention i vårdutbudet för barn och vuxna med olika typer av psykisk ohälsa.
Ansvarsfördelningen mellan specialistpsykiatri, primärvård, kommunala stödinsatser samt Arbetsförmedling och Försäkringskassa behöver förtydligas avseende holistiska hälsofrämjande interventioner och inkludera hästunderstödd terapi och rehabilitering vid olika typer av psykisk ohälsa i alla åldrar.
Skribenten är professor i omvårdnad vid Högskolan i Halmstad.
