Hur många tänker på Agenda 2030 när man bär hushållsavfallet till soptunnan? En tredjedel av all mat som produceras konsumeras inte utan slängs bort. Kanske borde fler lära sig mer om mål nummer 12 i Agenda 2030 som handlar om hållbar konsumtion och produktion.
Totalt finns det 17 globala mål som ska leda till en hållbar utveckling. Det är UNDP, United Nations Development Programme, det vill säga medlemsländerna i FN som arbetat fram målen. Och Halmstads kommun har hakat på 2030-agendan. Ledorden är ”Tänk globalt, agera lokalt”.
Det finns dock några svaga länkar mellan Agenda 2030 och Halmstads kommun. Till exempel har förekomsten av det skadliga ämnet PFAS konstaterats i vattnet på sina håll. Tillgången till rent vatten och sanitet för alla är grundläggande för människors hälsa och utveckling, vilket tas upp i mål nummer 6. Enligt Mattias Leijon, tidigare VD på Laholmsbuktens VA är det ”ytterst kommunpolitikerna som tar ställning till om det är aktuellt att satsa på en fungerande vattenreningsmetod för PFAS eller om aktuella vattenverk helt enkelt måste stängas”. Frågan kommunledningen bör ställa till sig själva är alltså: Är det hållbar utveckling för invånarna i Halmstad enligt mål 6 att inte säkerställa vattenkvalitén?
Avfall engagerar boende i hela Halmstad och är en betydande del av en hållbar stadsutveckling. Under sommaren har invånare hört av sig till HP angående hanteringen av sopor i Halmstads kommun. Alla som ser de överfulla återvinningsstationerna bekymras och avfallet kastas ofta på marken i ren ilska. Må vara att problemen delvis beror på en trasig kranbil, enligt FTI, Förpackningsinsamlingen, men länken till Agenda 2030 och mål nummer 11 bör genomlysas och rättas till av Halmstads politiker. Även agendans mål 12 belyser behovet av hållbara konsumtionsmönster i form av bland annat miljömärkning och produktinformation.
Mål 11 tar också upp vikten av hållbar planering för offentliga platser såsom grönytor, parker och torg. I Halmstads framtidsplanering handlar det i stället ofta om ”förtätning” när nya bostäder ska byggas. Detta rimmar illa med Agenda 2030.
Visst finns det kriminalitet i Halmstad även om känslan är att staden hittills klarat sig undan det grövsta gängbaserade våldet. Mål 16 slår fast att ”Våld i alla dess former är ett av de största hoten mot utveckling både på individuell nivå och på samhällsnivå”. Det handlar alltså om att främja fredliga, inkluderande och hållbara samhällen. Det handlar också om att främja en ekonomisk, miljömässig och social utveckling.
Politiker och tjänstepersoner i kommunen tycks numera vara medvetna om det segregerade boendet som råder, vilket i en positiv anda också innebär att man kan göra något åt problemet. Kommunens ”Framtidsplan 2050” tar upp frågan om hur Halmstad ska växa. Befolkningen förväntas öka rejält och planen pekar ut var de nya bostäderna ska byggas. Men än så länge bör kommunpolitikerna ifrågasätta om mål 16 kan uppnås inom rimlig tid. Den urbana utvecklingen kan inte ta paus med det segregerade boendet som nu råder.
