Bör man ställa barn mot barn? Läser man den utredning som Laholms kommun gjort och som föreslår att Ahlaskolan och Genevadsskolan läggs ner tycks svaret på den frågan vara ja.
”Ett beslut att inte avveckla Ahla- och Genevadsskolan innebär en intressekonflikt till övriga grundskoleelevers tillgång till likvärdig utbildning och kvalitativ undervisning.”
Så står det avslutningsvis i utredningen. För att tala i klarspråk behöver alltså Laholms kommun stänga de två aktuella skolorna för att kommunens 2 700 elever inte ska påverkas av minskad personaltäthet i kommunens skolor. Med detta sätt att se eleverna på de två skolorna är faktiskt riktigt fult gjort. Barn ska inte ställas mot barn. Det handlar faktiskt om vilka prioriteringar som görs, och dessa vägval är det alltid politikerna som har det yttersta ansvaret för.
Det är förvisso aldrig lätt att hantera en kommunal budget. Ett underskott på en förvaltning kanske behöver täckas av pengar på annat håll, annars väntar nedskärningar. Resurserna till den verksamhet som en kommun bedriver kommer alltid att vara begränsade. Särskilt problematiskt blir det om kostnaderna i samhället ökar utan en motsvarande ökning av de kommunala intäkterna.
I det ekonomiska läget befinner sig många av landets kommuner. Så även Laholms kommun. Det saknas helt enkelt resurser för att bedriva Laholms alla kommunala skolor på ett ändamålsenligt sätt. I alla fall enligt den utredning som presenterades i förra veckan, och som låg till grund för utbildningsnämndens beslut på onsdagen att redan till hösten lägga ned Ahla- och Genevadsskolan.
Nämnden var förvisso inte enig i beslutet; Sverigedemokraterna och Medborgerlig samling röstade nej och en centerpartist avstod från att rösta. Sista ordet har kommunfullmäktige som behandlar frågan om skolnedläggningar på sitt nästa sammanträde den 29 april.
I dag går det cirka 38 elever på Genevadsskolan och 80 på Ahlaskolan. Eleverna på respektive skola föreslås flytta till Veingeskolan och Parskolan i Laholm. En skolflytt kommer givetvis få en stor påverkan på barnen, särskilt som det handlar om de allra yngsta eleverna i klasserna F–3. Men enligt utredningen är denna oro begränsad och av övergående karaktär, varför man inte ska fästa så mycket vikt vid det, låter man förstå.
Utredningens slutsats är också att en likvärdig utbildning ”bedöms väga tyngre än andra intressen, så som samhällsintressen och vårdnadshavare intressen”. Givetvis är det viktigt att i alla lägen sträva efter en så likvärdig utbildning som möjligt för eleverna. Problemet är bara att utredningen inte kan leda i bevis att två skolnedläggningar verkligen leder till högre likvärdighet för skolorna i Laholm. Det ligger därför nära till hands att skolnedläggningarna framför allt handlar om att spara pengar.
Till syvende och sist handlar det om vilken kommun man vill ha, och hur den ska utvecklas. Fattar politikerna i Laholms kommunfullmäktige beslut att lägga ned Ahlaskolan och Genevadsskolan bör man också vara tydlig med det vägvalet.
Att döma av utbildningsnämndens beslut på onsdagen tycks det inte finnas något inte utrymme för småskolor för de allra yngsta eleverna i Laholms kommun. Det är också liktydigt med en långsam utarmning av landsbygden i kommunen.
Är det verkligen denna utveckling – landsbygdens avveckling – som det politiska styret Ansvar för Laholm står bakom? I så fall bör man också stå upp för den politiken. Det är att ta ansvar.
