I förra veckan fick chefen för bygg- och miljöförvaltningen i Halmstad, Anders Thorén, sparken. Det efter ett beslut av kommunstyrelsen. Det finns på ett sätt inte mycket mer att säga om det. Har en förvaltningschef inte kommunstyrelsens förtroende finns det bara en väg – och det är ut.
Men det inträffade väcker ändå väldigt många frågor, framför allt om grunden för att sparka Thorén. Enligt kommunstyrelsens ordförande Stefan Pålsson (S) behöver den berörda förvaltningen ett nytt ledarskap och en kulturförflyttning.
”Det är många invånare och näringsidkare som upplever att det är omständligt och svårt att ha med förvaltningen att göra”, säger Pålsson i en kommentar till HP.
Det politiska styret Ansvar för Halmstad (S, M och KD) är med andra ord inte nöjda med hanteringen av kommunens bygglovshantering.
Anders Thorén utsågs i början 2021 till chef för den sammanslagna bygg- och miljöförvaltningen. Redan då fanns uttalade förväntningar om att komma till rätta med de omfattande problemen med kommunens handläggning av bygglovsärenden. Förutom att Thorén utsågs till ny chef miljonsatsade kommunen på att effektivisera och förbättra bygglovshanteringen. I slutet av samma år kunde HP rapportera att den värsta krisen var över och att bygglovskön var borta. Allt pekade alltså åt rätt håll. Sedan dess har det runnit mycket vatten under bygglovsbroarna.
Som Hallandsposten rapporterade tidigare i veckan är den så kallade kundnöjdheten en viktig faktor i utvärderingen av kommunens bygglovshantering. Och kundnöjdheten från företagskunder har gått upp och ner de senaste åren, men framför allt inte någon gång varit riktigt bra.
En som arbetat nära Anders Thorén är byggnadsnämndens ordförande Magnus Uvenfeldt (M), och han beklagar att Thorén fick gå. Uvenfeldt säger också i en intervju med HP att Anders Thorén hade behövt året ut för att visa att de förändringar som genomförs på förvaltningen var på rätt väg.
Bygglovshanteringen i Halmstad ska självklart vara så smidig som möjligt. Men liksom i all annan myndighetsutövning finns det en konflikt inbyggd i bygglovsprocessen. Den som får ett nej på sin bygglovsansökan upplever kanske inte att den har blivit rättvist behandlad eller fått ett bra bemötande. Med andra ord kanske man inte helt ska gå på de undersökningar som har gjorts av kundnöjdheten, eller kanske ännu mindre hänvisa till ”många invånare och näringsidkare”, vilket Stefan Pålsson gör.
Det missnöje som enligt Stefan Pålsson finns med förvaltningen behöver heller inte enbart bero på tjänstepersonernas agerande utan också på vilka förväntningar de som söker bygglov har. Den kulturförflyttning som Pålsson efterlyser behöver alltså inte enbart handla om förvaltningen utan lika mycket om att invånare och företagare behöver förstå de kommunala villkoren och att bygglov handlar just om myndighetsutövning.
Gör man rätt och det går åt rätt håll finns det egentligen ingen anledning till drastiska beslut. Då gäller det i stället att behålla kylan och visa att man har förtroende för sina förvaltningschefer.
Sparkandet av Anders Thorén tyder på att det politiska styret inte har haft tillräckligt med is i magen. Frågan är vad som händer nu. Hur kan en ny förvaltningschef kunna ta vid efter Thorén när förutsättningen tycks vara att det blir fel oavsett vad man gör.
Det drastiska avskedandet av Thorén inger inget förtroende för vare sig kommunen som arbetsgivare eller det politiska styret Ansvar för Halmstad. Ska kommunen vara en attraktiv arbetsgivare behöver också dess medarbetare och förvaltningschefer känna trygghet i sitt arbete.
Har kommunstyrelsen inget förtroende för en förvaltningschef finns som sagt bara ett sätt att agera. Men efter fallet Thorén behöver det politiska styret, och inte minst Stefan Pålsson, arbeta mer med sitt eget förtroende. Vad händer till exempel om många invånare och näringsidkare hör av sig till Pålsson och kritiserar en förvaltningschef? Den frågan borde överhuvudtaget inte behöva ställas.
