Varför tog det sådan tid? Det var den omedelbara fråga som dök upp när regeringen nyligen aviserade att de vill göra livet enklare för företagare. I ett pressmeddelande deklarerar näringsminister Ebba Busch (KD) att regeringen vill skicka en tydlig signal om att regelförenklingar för företag är ett prioriterat område. Det är välkommet besked, men det är ett arbete som borde ha inletts redan den första veckan i regeringsställning – inte halvvägs in i mandatperioden.
Inte minst eftersom även företagare upplever det tuffa ekonomiska läget. En minskad regelbörda kan därför leda till att svenska företagare kan ägna mer tid och resurser åt att förbättra sina verksamheter i stället för att navigera genom snåriga, och inte sällan onödiga, regelverk. Varje timme och krona som tillbringas med att försöka förstå och följa krångliga regler är en resurs som inte används för tillväxt eller jobbskapande.
I grunden handlar det dock inte bara om att rensa i regelverken, utan om att skapa en miljö där företag kan växa. Exempelvis genom att korta långa väntetider på tillstånd eller ta bort oklarheter i tidskrävande kravspecifikationer till myndigheter. Eller att se till att myndigheter är mer tillmötesgående, och får en bättre inblick i en företagares vardag, något som är minst lika viktigt. Får företagare bättre förutsättningar att anställa och växa, gynnar det både näringslivet och samhället i stort.
Till skillnad från vad många tror står förenklingar av regelverk i många fall inte mot andra viktiga värden. En hel del lagar och regler som påverkar företagare till det sämre har på många sätt spelat ut sin roll och står inte i konflikt med vare sig miljöskydd eller trygghet för konsumenten. I stället handlar det om regelverk som finns kvar endast av det skälet att det under lång tid har varit på ett visst sätt.
Enligt en opinionsundersökning från Näringslivets Regelnämnd upplevde var femte företag i fjol att det har blivit krångligare att följa regelverken jämfört med året dessförinnan.
En reform som skulle adressera frågan på ett bättre sätt, i stället för att bara ”skicka en tydlig signal” är att inleda ett arbete som rensar i regeldjungeln som begränsar den ekonomiska tillväxten och därmed står i vägen för jobbskapande.
En viktig princip är till exempel att ta bort lagar och regelverk som inte tillför någonting till varken företagaren eller samhället i stort. Målet måste vara att ha en effektiv och målinriktad lagstiftning som uppfyller sitt syfte utan att skapa onödiga svårigheter eller kostnader.
En annan princip, där Sverige kan dra lärdomar av EU:s tillvägagångssätt för regelförenkling, är den så kallade "en in, en ut"-principen. Det innebär att varje ny regel som träder i kraft ska leda till att en befintlig regel tas bort eller förenklas. En sådan strategi skulle inte bara kontrollera regelbördan utan även säkerställa att varje ny regel som ser dagens ljus är välmotiverad och nödvändig.
