Förstår ni hur förvånad jag blev på bokhandeln att få gåvan insvept i ett papper med engelsk text på presentpappret? Det var några dagar innan jul. Pappret skulle inte vara ”juligt” utan neutralt, duga för hela året. Först efter jul lämnades presenten över. Och först då tittade jag noga på texten. Presentpapper på engelska på en bokhandel i Sverige som i första hand säljer böcker på svenska och är därmed en kulturinstitution för landets första språk!
Det känns lika avigt som mattan som nu ligger på bibliotekets barnboksavdelning med invävd engelsk text. Ska sådant visa öppenhet mot världen? Rättvisehandeln i Laholm blev döpt på nytt till Fair Trade butiken. Det inarbetade gamla namnet Hela Världen fick inte ens duka upp som underrubrik. Måste vi tänka om och anpassa oss till den moderna världen? Vilken värld?
Andra länder hanterar sitt huvudspråk på annat sätt: en god vän, svensk keramiker, ville sälja sina alster på en gatumarknad i södra Frankrike för några få år sedan. Han sökte tillstånd hos kommunen på engelska då hans franska var stapplande. Han blev avvisad. En knalle får bara tillstånd om han kan tala franska var svaret.
Språken påverkas och förändras. Men låt oss inte förlora svenskan, vårt eget språk.
Susanne Gerstenberg
