Replik. Apropå insändaren ”Lantbruket är avgörande för den biologiska mångfalden”, 25/5.
Den 25 maj skrev företrädare för LRF i HP att ”Lantbruket är avgörande för den biologiska mångfalden”. Syftet var att lyfta fram det moderna lantbruket som något positivt för djur- och växtliv.
När det gäller fåglar är det tvärtom: Det moderna lantbruket är den främsta orsaken till att 800 miljoner fåglar försvunnit från Europa de senaste 40 åren. Minskningen fortsätter dessutom med uppemot 20 miljoner per år.
I mitten av maj i år publicerades den hittills största genomgången av utvecklingen för Europas fåglar. Forskare i 28 länder har sammanställt resultaten från närmare 40 års inventeringar på totalt 20 000 platser. Resultatet är dystert, och allra sämst är utvecklingen i jordbrukslandskapet.
Ett exempel på att modernt jordbruk far hårt fram kan hämtas från våra trakter i slutet av maj. Då tas den första vallskörden, vilket innebär att tusentals fågelbon förstörs och många däggdjursungar dödas. Det är därför som glador, ormvråkar, trutar och kråkfåglar dras till de nyslagna vallarna.
Ett annat exempel på att modernt jordbruk är negativt för den biologiska mångfalden är att enheterna blir allt större och utnyttjas mer intensivt. De för växt- och djurliv värdefulla randområdena blir allt mindre.
LRF pekar på värdet av betande djur. Där håller jag med, men det är stor skillnad på vilken betydelse olika betesdjur har. På de få kvarvarande och stora mjölkgårdarna går korna på åkerbete, det vill säga på betesmark som tidigare varit åker. Där är den biologiska mångfalden begränsad. Samtidigt har de biologiskt rika naturbetesmarkerna minskat drastiskt. De få som finns kvar ingår endast till liten del i dagens rationella jordbruk. De hålls i stället i gång av naturvårdsskäl eller för bevarande av gamla kulturlandskap.
LRF nämner också värdet av blommande kantzoner. Även där håller jag med, men för att gynna våra vildbin och andra insekter bör kantzonerna sås med inhemska blomväxter. Så är det inte idag, då den amerikanska honungsörten dominerar.
Vi kan alla bidra till ett levande svenskt jordbrukslandskap genom att köpa svenska jordbruksprodukter, helst Krav-märkt och närodlat. Men det är också viktigt att lantbrukets företrädare börjar inse hur stor negativ påverkan modernt jordbruk har på naturen.
Med förhållandevis små medel skulle det svenska jordbruket kunna bli betydligt mer skonsamt mot vilda djur och växter – och därmed också vända den negativa utveckling vi ser i dag.
Anders Wirdheim
ideell naturvårdare