Att hitta folk med rätt kompetens är inte lätt för oss företagare. Det är ett utbrett problem som berör många yrken och branscher. Jobb som kräver lång, kort eller ingen formell utbildning alls – alla är påverkade. Ytterst drabbas hela samhället när många timmar som borde ha arbetats uteblir.
Samtidigt finns det personer som skulle kunna ta en del av de lediga jobben, då arbetslösheten i Sverige är hög. Men det är omöjligt för företagen att tvinga dem att söka. Vi är också många i min bransch som vill försöka anställa arbetslösa som står långt från arbetsmarknaden genom Etableringsjobbsmodellen, men Transportarbetarförbundet nekar oss detta. Därför måste vi ibland leta personal från länder utanför EU, även om vi helst hade velat slippa det på grund av allt krångel det medför.
Förra året tillförde arbetskraftsinvandringen hela 52 miljarder kronor till svensk BNP, varav 17 miljarder i skatteintäkter. Det var rejäl en vinst för Sverige. Kriminalitet på arbetsmarknaden måste självklart stävjas. Men inte arbetskraftsinvandringen i sig, tvärtom.
Därför blir det mycket olyckligt när den svenska regeringen väljer att införa ett politiskt lönegolv för arbetskraftsinvandrare från tredje land, det vill säga utanför EU, till 100 procent av medianlönen, vilket i dag är 34 200 kronor.
Detta är först och främst ett svårsmält ingrepp i den svenska lönebildningsmodellen, där det inte är statens eller politikens uppgift att sätta lön. Dessutom blir det märkligt med ett lönegolv som är mycket högre än de kollektivavtalade lägstalönerna i de flesta svenska branscher. I många av dem är kompetensbristen stor.
Resultatet blir ett dråpslag mot företagen då man stryper möjligheten att anställa personer till samma löner som deras svenska kollegor har. Och det är något vi kommer märka i hela den svenska ekonomin.
I Halland anger sju av tio företag i en undersökning som Svenskt Näringsliv har gjort att de har svårt att rekrytera medarbetare. Det är de mindre företagens rekryteringsförsök som oftast misslyckas. Detta gör det förstås svårt för företag att kunna växa, tacka ja till fler uppdrag och expandera.
Det är oklart om regeringen verkligen är medvetna om vilka konsekvenser detta riskerar att få. Risken är stor att förslaget leder till minskade skatteintäkter och försämrad konkurrenskraft i näringslivet. Jag vill därför uppmana regering och riksdag att tänka om medan tid finns. För det här är inte bra.
Svenne Gudmundsson
ordförande Sveriges Servicestationer
ordförande Motorbranschens Arbetsgivarförbund