Att återställa natur och ekosystem hotar inte produktionen av livsmedel utan är snarare en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta producera tillräckligt med mat, skriver Anders Wirdheim i en replik.
Att återställa natur och ekosystem hotar inte produktionen av livsmedel utan är snarare en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta producera tillräckligt med mat, skriver Anders Wirdheim i en replik. Bild: Pontus Lundahl/TT

I SD:s Sverige består naturen av kalhyggen

Naturskydd är inget hot mot framtida matförsörjning utan en förutsättning.

Det här är en insändare. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i insändaren.

ANNONS
|

Replik. Apropå debattartikeln ”Matproduktionen blir lidande av EU-förslag”, 9/8.

I en debattartikel i HP 9 augusti hävdar två sverigedemokrater att EU:s förslag till restaurering av natur hotar svensk matproduktion, skogsbruk och vattenkraft. Dessa argument fördes fram och fick spridning i slutskedet av debatten om en naturrestaureringslag. Men de har ingen grund i verkligheten, de ska snarare ses som skräckpropaganda.

Att återställa natur och ekosystem hotar inte produktionen av livsmedel utan är snarare en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta producera tillräckligt med mat. Utan fungerande ekosystem kommer antalet pollinerande insekter att fortsätta minska. Så långt har det gått på sina håll i Kina, där människor tvingas sköta pollinerandet med penslar.

ANNONS

De båda sverigedemokraterna avslöjar sin brist på kunskap när de hävdar att den biologiska mångfalden inte är hotad i Sverige eftersom endast enstaka arter har utrotats de senaste 50 åren. Långt innan en art utrotas, leder minskningen till att den biologiska mångfalden försvagas. Denna mångfald är som en väv där varje enskild tråd består av en art. När en art minskar i antal, tunnas dess tråd ut. Om detta sker för flera arter samtidigt, kommer vi att få problem när väven brister.

Som i så många andra sammanhang säger sig SD stå på den lilla människans sida, men man agerar för stordrift och storföretag. Stödet för vinstdrivande skolor är ett exempel, agerandet i natur- och miljöfrågor ett annat.

Det kemikalieintensiva jordbruket är långt ifrån den bästa lösningen för vår matförsörjning. Det är snarare tvärtom. En brittisk studie visar att landets ägare av kolonilotter skördar mellan 31 och 40 ton gröda per hektar, och det utan bekämpningsmedel. Ett storjordbruk når inte upp till mer än 3,5 ton raps eller 8 ton vete per hektar – trots användning av många olika bekämpningsmedel och mycket konstgödsel. Dessa åkrar är monokulturer, och kan gott benämnas som åkeröknar eftersom deras biologiska mångfald är synnerligen begränsad.

ANNONS

Nu anser inte jag att vi ska ersätta all odling med kolonilotter, men exemplet visar att SD:s vurm för storskaligheten är fel. Naturskydd är inget hot mot framtida matförsörjning utan en förutsättning. Hotet finns snarare i kemikalieberoendet och i att storskaligheten leder till omfattande matsvinn.

SD:s stora inflytande på svensk politik kommer att stå oss dyrt. I stället för ett levande landskap lär SD:s politik leda till att framtidens natur utgörs av kalhyggen och åkeröknar.

Anders Wirdheim

Ideell naturvårdare

ANNONS