Yttrandefrihet, tryckfrihet, pressfrihet – vackra ord, väl lämpade för politikens högtider. Men när det verkligen gäller? När en journalist eller författare förföljs, fängslas eller mördas för vad hon eller han sagt eller skrivit? ”I nöden prövas vännen” heter det. Ännu tydligare i det engelska ordspråket: ”A friend in need is a friend indeed”, där de sista orden inte bara ska förstås som ”en verklig vän” utan också som ”en vän som omsätter vänskapen i handling”. Inför det kravet försvinner tyvärr de flesta av vännerna.
I fallet med den australiske journalisten Julian Assange är det redan på det retoriska planet ganska tunnsått med vänner i vårt land. Internationellt har det länge funnits tydliga ställningstaganden från många välkända personligheter som Agnes Callamard, generalsekreterare i Amnesty, författaren Günter Wallraff samt journalisterna Daniel Ellsberg och John Pilger. Till president Biden har det gått en partiövergripande begäran från Australiens riksdag om att förföljelsen ska upphöra. Julian Assange är världens mest kända politiska fånge, där han nu sitter i Belmarsh-fängelset i London och väntar på att bli utlämnad till ett hundraårigt straff i isoleringscell i USA. Detta på grund av att han för 14 år sedan publicerade avslöjande dokument om USA:s krigföring i Afghanistan.
Vi beklagar att ingenting görs från svensk sida för att försvara yttrandefriheten och vi instämmer i Agnes Callamards omdöme: ”Åtalet mot Julian Assange av en utvecklad demokratisk stat hotar och undergräver pressfriheten, rättsstaten och förbudet mot tortyr”.
För Amnesty grupp 168 Laholm
Per Wikholm, ordf