Förra säsongens publiksiffror som gav välkomna klirr i kassan har med hög sannolikhet mycket att göra med den stämning och de följdverkningar som ultraskulturens intåg i Halmstad skapat, menar skribenten.
Förra säsongens publiksiffror som gav välkomna klirr i kassan har med hög sannolikhet mycket att göra med den stämning och de följdverkningar som ultraskulturens intåg i Halmstad skapat, menar skribenten.

I det långa loppet är ultraskulturen positiv för HBK

Att vi nu har en situation där det anses coolt snarare än töntigt att gå på HBK bör ej underskattas, framförallt ekonomiskt.

Det här är en insändare. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i insändaren.

ANNONS
|

Efter Carl Bennets uttalande angående pyroteknik har debatten inte helt oväntat rasat och som vanligt är den oerhört polariserad från båda håll. Jag har gått på Örjans vall sedan 90-talet och från kring 2010 har man sett relativt få unga personer på västra stå, med undantag under de åren ultrasinspirerade Blue Madness var aktiva och bland annat var drivande i att 2 000 HBK:are åkte till Falkenberg 2014.

Det har inte sällan talats om förlorade generationer av supportrar men sedan ultraskulturens intåg i Halmstad har demografin på läktarna förändrats snabbt. Från att det under cirka tio år i stora kretsar bland Halmstads ungdomar setts som töntigt att gå på HBK till i dag där ungdomar i alla åldrar flockas på ståplats.

ANNONS

De allra flesta är nog överens om att detta är positivt, inte minst (gissar jag) HBK:s kassör. När all fotboll blivit tillgänglig via tv är det viktigt att locka framtidens supportrar till arenorna och bland yngre generationer är statusfrågan viktig. Att vi nu har en situation där det anses coolt snarare än töntigt att gå på HBK bör ej underskattas, framförallt ekonomiskt. Folk drar folk och många vill vara där det händer.

Förra säsongens publiksiffror som gav välkomna klirr i kassan har med hög sannolikhet mycket att göra med den stämning och de följdverkningar som ultraskulturens intåg i Halmstad skapat. Pyroteknikmotståndare uttrycker ofta en önskan om sång, tifon och stämning utan pyroteknik. Det man måste ha med sig i sammanhanget är att ultraskulturen är en global subkultur. I den kulturen anses pyroteknik vara positivt och legitimt och ingenstans i världen existerar den utan bengaler.

Storbritannien tas ofta upp som ett exempel där pyroteknik inte existerar på läktarna, men i Skottland har ultraskulturen existerat länge och i England ökar användningen för varje år som går då yngre generationer blickar ut mot resten av världen. Det är naivt att tro att Sverige blir det första landet i världen som lyckas plocka bort en av de viktigaste symbolerna för en global sub/ungdomskultur men behåller det man anser vara de positiva delarna av den.

ANNONS

Det finns givetvis goda argument mot pyroteknik trots detta faktum, men med hela världen som empiriskt underlag är det naivt att tro att svenska arenor ska fortsätta ha samma stämning utan att det då och då också förekommer pyroteknik. Detta bör man ha med sig i debatten och i det långa loppet är åtminstone jag övertygad om att publiktillströmningen tack vare ultraskulturen är positiv för HBK, inte minst ekonomiskt.

Fredrik Johansson

LÄS MER:Avbryt matcherna och spela utan publik vid ett senare tillfälle

LÄS MER:Så mycket sponsrar miljardären HBK med

LÄS MER:HBK-supportrarnas svar på miljardärens utspel: ”Felaktig bild”

LÄS MER:Miljardären Carl Bennet kan sluta sponsra HBK – om inte bengalerna stoppas

ANNONS